Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den världsordning som grundades på regler efter andra världskriget och kalla krigets slut utsätts nu för påfrestningar. Flera länder, både på regional och global nivå, försöker ifrågasätta internationella normer och delar av denna regelbaserade världsordning. Auktoritära och systemrevisionistiska stater som Ryssland och Kina ser demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer som hot mot deras egen existens, särskilt mot de styrande regimernas makt.
I Sverige har Försvarsberedningen, bestående av politiker från alla riksdagspartier, nyligen presenterat en rapport med titeln “Allvarstider”. Det är en rapport för hela samhället att ta del av och ger en mycket allvarlig bild av vår säkerhet och den situation som världen befinner sig i.
Försvarsberedningen konstaterar att den europeiska säkerhetsordningen inte längre erbjuder något skydd mot hotet från Ryssland. Det är en mycket allvarlig bild och beskrivning över vår säkerhet och över den situation som världen befinner sig i. Den säkerhetspolitiska analysen utgår från samma skrivelse som analysen som publicerades för fem år sedan, genom formuleringen att ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller ytterligare hot om sådana kan komma att användas mot Sverige.”
Rapporten som går under namnet Allvarstider konstaterar även att Ryssland utgör militära hot mot Sverige, trots att de är uppbundna i Ukraina. Rapporten visar att Ryssland har sänkt trösklarna för politisk och militär riskbenägenhet och att civila mål är primära under deras anfallskrig. Fortsatta åtgärder mot Ryssland, inklusive sanktioner och ansvarsutkrävande, samt ökad nationell försvarsförmåga och ett stärkt totalförsvar föreslås av Försvarsberedningen. Sveriges kommande medlemskap i Nato är centralt för att uppnå detta.
Nu läggs grunden för en ny säkerhetspolitisk doktrin där Sveriges nationella säkerhetsintresse är att försvara landets självständighet, suveränitet och territoriella integritet, även med vapenmakt. Tidigare och redan innan Nato-ansökan byggde Sveriges säkerhet på solidaritetsförklaring med nordiska och EU-länder, men detta ersätts nu med en skrivning om att försvara landet med vapenmakt. Denna förändring grundar sig på att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.
Försvarsberedningen slår fast att ett Nato-medlemskap blir Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena, EU är den viktigaste utrikespolitiska arenan och FN är en viktig arena för svensk utrikespolitik och förvaltare av en regelbaserad världsordning, global fred och säkerhet. Sveriges samarbeten med strategiska allierade som våra nordiska och baltiska grannländer, USA och Storbritannien är viktiga för vår säkerhet. En stark transatlantisk länk blir således avgörande för Europas säkerhet och för fördjupat samarbete med USA även utanför Nato. Den ökande geopolitiska maktkampen innebär att stater använder ekonomiska instrument för att nå sina säkerhetspolitiska mål, vilket understryker behovet av en stark transatlantisk länk.
EU:s inre marknad är strategisk för svensk säkerhet, men det är viktigt att analysera vilka teknologiska förmågor som behövs för att vara konkurrenskraftiga långsiktigt. Detta inkluderar försörjningsgrad, akademisk höjd och teknologiska förmågor. Att förstå och agera på betydelsen av teknologiskt kunnande bidrar till vår förmågehöjning, säkrar långsiktig konkurrenskraft och stärker internationellt inflytande.
Försvarsberedningens uppdrag kommer vidare att behöva beskrivas i att, försvarsberedningen ska lägga grunden för Sverige i Nato, riksdagens femåriga försvarsbeslut samt försvarets pengaram. Just finansiering till totalförsvaret, komplettering av tydlighet avseende målbilder för olika förmågor och konkretisering för att omsätta försvarsberedningens rapport samarbetsstrukturer avseende förmågehöjning är frågor som kommer att diskuteras mer framgent.
Detta är en tid av allvar och omvälvningar. Det går inte rakt av att säga vem som är lierad med vem, hur eller svaga och starka allianser, och den som står utanför maktsystemet har nog ingen insyn. Det finns inget svart och vitt i Ryssland, utan det vi kan konstatera är att det som gäller är oberäknelighet.
Vi måste vara beredda att försvara våra värderingar och vår frihet mot de krafter som vill underminera den regelbaserade världsordningen. Ett Natomedlemskap stärker Sveriges säkerhet och bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området som helhet.
Nästa steg är att Försvarsberedningens Rapport måste leda till handling då den uppfordrar och manar till ansvarstagande. Jag kommer göra mitt yttersta i mina ämbeten, i varje beslut och handling och genom att förgå med modigt ledarskap.
