Forskningens huvudsyfte var att ta reda på vilken information som är mest effektiv när det kommer till att försöka ändra människors beteenden. Tillvägagångssättet var att analysera 200 000 publicerade artiklar om just pandemin. Samtidigt studerades människors rörlighetsmönster på olika platser med hjälp av data från Google-användare. På så vis kunde forskarna följa hur människor efterlevde folkhälsoråd.
I stora drag var slutsatsen att människor känner tillit till sådant som förmedlas via lokala tidningar – artiklar om covid-19 hade stor inverkan på hur vi rörde oss under pandemin.
Dessutom visade undersökningen att människor i större utsträckning lyssnar till myndigheter snarare än forskare. Här är en teori att de råd som kommer från forskare kan bestå av avancerade förklaringar medan råd från myndigheter är klara besked formulerade med ett enkelt språk.
Vad gäller kommunikation som bygger på fakta är denna mer effektiv på människor än enskilda personers åsikter. Och information som kommer från det lokala nätet, som kommun och region, är mer verkningsfull än information från nationell nivå. Detta tros ha att göra med att den lokala informationen är lättare att applicera på vardagslivet.
Därför, säger forskarna, finns det tre enkla regler för myndigheter när de vill vägleda befolkningen genom en kris. Nämligen att använda enkelt språk, presentera fakta samt påpeka varför något är personligt relevant för medborgarna.
– I tider av sociala medier och falska nyheter är det trevligt att se att människor förlitar sig på hårda fakta och kvalitetsinformation från sin lokala tidning. Tyvärr har tidningsbranschen haft svårt att skaffa resurser för lokal journalistik. Många utgivare har tvingats lägga ner, medan andra har förvärvats av stora medieföretag, säger Marcel Garz.
Samhället borde därför, enligt Marcel Garz, göra mer för att stoppa nedgången av lokal journalistik – då de menar att det kommer att löna sig inte bara under kriser utan också stödja demokratin i allmänhet.
