Regeringen vill ge staten möjlighet att expropriera fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet. En ny utredning ska ta fram förslag som gör det möjligt att ingripa mot fastighetsinnehav som kan användas för exempelvis sabotage, spioneri eller annan säkerhetshotande verksamhet.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget får nu konsekvenser även för fastighetsrätten. Regeringen tillsätter en utredning som ska undersöka hur expropriationslagstiftningen kan förändras för att ge staten möjlighet att ta över fastigheter när själva innehavet bedöms innebära risker för Sveriges säkerhet.
Enligt regeringen är dagens regelverk inte anpassat för situationer där en fastighet används eller riskerar att användas för aktiviteter som kan hota nationella säkerhetsintressen.
– Det här innebär att staten får ett nytt verktyg för att stoppa den som använder en fastighet för att till exempel planera sabotage eller för att spionera på Sverige. Vi ser att det finns situationer där fastighetsinnehav kan utgöra ett hot mot vårt land. Därför behöver vi se över lagstiftningen för att kunna agera mer kraftfullt när det krävs, säger försvarsminister Pål Jonson.
Förslaget är ytterligare ett tecken på hur säkerhetsskyddsperspektivet får ett allt större genomslag inom områden som tidigare främst betraktats som civilrättsliga eller kommersiella.
Under senare år har frågor om ägande, investeringar och kontroll över strategiska tillgångar blivit en allt viktigare del av Sveriges arbete mot säkerhetshot. Diskussionen har bland annat handlat om utländska investeringar, kritisk infrastruktur och skyddsvärda verksamheter.
Om lagstiftningen förändras enligt regeringens intentioner kan staten få möjlighet att ingripa även när själva ägandet eller kontrollen över en fastighet bedöms skapa säkerhetsrisker.
För säkerhetschefer, fastighetsägare och verksamheter med säkerhetskänslig verksamhet kan utvecklingen innebära att frågor om geografisk placering, ägarförhållanden och kontroll över fastigheter får ökad betydelse i det säkerhetsskyddsarbete som redan bedrivs.
Utredaren ska kartlägga vilka möjligheter som redan finns i dagens lagstiftning och föreslå hur ett nytt expropriationsändamål skulle kunna utformas för att motverka säkerhetshot.
Uppdraget omfattar också att analysera vilka krav som ska vara uppfyllda för att staten ska få använda verktyget samt hur ersättningen till fastighetsägaren ska beräknas.
Samtidigt betonar regeringen att eventuella lagändringar måste vara förenliga med det grundlagsskyddade egendomsskyddet samt Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Hovrättsrådet Henrik Matz har utsetts till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.
Utredningen väntas bli ett viktigt steg i regeringens arbete med att stärka samhällets motståndskraft mot säkerhetshot och ge staten fler verktyg för att skydda nationella säkerhetsintressen.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
