Vi kan inte köpa oss till försvarsförmåga

Sverige och våra allierade gör nu stora försvarsinvesteringar. Det är nödvändigt. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat att försvarsförmåga måste byggas i tid, med uthållighet och snabb anpassningsförmåga. Men pengar blir inte automatiskt större försvarsförmåga.

Det går att besluta om större anslag, fler materielsystem och högre ambitioner. Det är viktiga beslut. Men mer försvarsmateriel i sig är inte förmåga. Förmåga uppstår först när soldater, sjömän och piloter har utbildats och övats och kan använda det effektivt i skarpa lägen. Först då får investeringen verklig effekt.

Kompetensfrågan akut

Rätt kompetens måste finns på plats genom hela kedjan. Någon ska utveckla tekniken. Någon ska leverera och underhålla den. Någon ska utbilda användarna. Försvarsförmåga byggs därför inte bara i budgettabeller. Den byggs av någon med rätt kunskap, erfarenhet och ansvar.

Sveriges försvarsföretag växer snabbt. Det är i grunden positivt. Det betyder fler jobb, mer teknik, större produktion och bättre möjligheter att bidra till Sveriges och Europas säkerhet. Men tillväxten gör också kompetensfrågan akut. Försvarsföretagen behöver ingenjörer, systemarkitekter, mjukvaruutvecklare, produktionstekniker, montörer, svetsare, projektledare, jurister, ekonomer, inköpare, säkerhetsskyddsexperter och ledare.

Det är bredden som är avgörande. Ett vapensystem är inte en ensam produkt på en hylla. Det är ett system av hårdvara, mjukvara, data, säkerhet, underhåll och livscykelansvar. Det räcker inte att teknisk lösning fungerar i ett test. Den ska kunna produceras i volym. Den ska fungera på förband. Den ska kunna användas under stress, i dåligt väder, vid störning och med höga krav på robusthet.

Handlar inte bara om pengar

Därför blir också militär erfarenhet och försvarskunskap viktig. Den som har gjort värnplikt, varit engagerad i Hemvärnet, deltagit i frivilliga försvarsorganisationer eller arbetat nära Försvarsmakten kan bidra med något mer än formell utbildning. Det handlar om att förstå användaren. Att förstå hur krav uppstår. Att se varför enkelhet, underhåll och användbarhet kan vara lika avgörande som teknisk prestanda.

Samtidigt måste fler kunna ta steget in i försvarsmarknaden. Det kräver tydligare vägar från utbildning till arbete, bättre möjligheter till vidareutbildning och fler företagsnära utbildningsformat. Det kräver också att företagen själva tar ansvar för introduktion, mentorskap, ledarskap och kompetensutveckling.

Ekonomi kommer fortsatt vara oerhört viktigt. Men redan idag handlar det inte bara om pengar, utan om de kollegor vi behöver i försvarsfamiljen som bygga den kompetens som krävs för att totalförsvaret ska fungera på riktigt.

Robert Limmergård
Generalsekreterare, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF)