Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Det verkar vara konstant utförsbacke för den svenska skolan – i alla fall om man följer media. Nyligen konstaterade till exempel Sydsvenskan konstaterade att över hälften av eleverna på mellan- och högstadiet i Malmö behöver extra stöd för att hänga med i undervisningen. Något utbildningsminister Mats Persson (L) förklarar med förutsättningsbrister:
– Många skolor har idag inte tillräckliga förutsättningar för att kunna möta elevernas behov av stödinsatser. Och när stödet väl sätts in så görs det alldeles för sent. Regeringen fortsätter därför våra stora satsningar för att ge skolorna bättre möjlighet att anställa speciallärare och skapa fler mindre undervisningsgrupper. I dag råder en stor brist på speciallärare och därför ser vi också till att fler kan utbilda sig till speciallärare. Under 2024 satsar vi totalt nästan 800 miljoner på detta, säger han.
Vidare har vi den ständigt heta debatten kring friskolor, ett fenomen som på sistone även börjat kritiseras borgerligt håll. Ändå tuffar detta system bara på – varför?
– Det finns inbyggda fel i friskolesystemet idag och vi behöver ändra både drivkrafter och incitamentsstruktur. Liberalerna har lagt om friskolepolitiken och driver nu igenom en helrenovering av systemet. Både barn och föräldrar ska kunna lita på att friskolorna sätter elevernas rätt till kunskaper före ägarnas vinster. Vi har tillsatt flera utredningar med skarpa direktiv och målet är att kunna besluta om vad som praktiken blir en helt ny friskolelag senast 2026.
Mats Persson berättar vidare att regeringen i detta driver igenom omfattande reformer som ska ta tillbaka skolan till grunderna och återupprätta kunskapsskolan.
– Vissa kräver lagändringar och då är processerna längre, medan andra reformer går att genomföra betydligt fortare. Till exempel fanns det redan i budgetpropositionen för 2023 ett kraftigt statsbidrag för att kommuner skulle kunna köpa in skolböcker till eleverna. Genom statsbidraget får Sveriges skolor möjlighet att köpa in ungefär 1,3 miljoner läroböcker under 2024, säger han.
För att bli mer specifika vill vi förstås veta vad som händer med Säkerhetsbranschen och det rekryteringsbehov som föreligger, både när det gäller kompetenser inom fysisk och digital säkerhet.
Säkerhetsföretagens konjunkturbarometer visar att 87 procent av företagen har brist på personal. Hur ska vi lyckas täppa till det behovet?
– Utbildning av kompetenser som efterfrågas av säkerhetsbranschen är utspritt över flera aktörer. Branschen själva står för delar av utbildningarna, medan det offentliga står för andra delar på olika nivåer. Regeringen satsar brett på yrkesutbildningar. I budgeten gjordes en historisk utbyggnad av Yrkeshögskolan med 40 000 nya platser de kommande åren. Samma satsningar görs inom Yrkesvux, där det i år satsades pengar för 20 000 fler platser. Detta tillsammans med olika satsningar inom högre utbildning gör att det finns stora möjligheter för säkerhetsbranschen att få kvalificerad arbetskraft.
Vad ligger problematiken i här? Vill unga människor inte jobba med säkerhet eller är det i kommunikationen från samhälle och stat som det brister?
– Det är förstås svårt att svara på som utbildningsminister, men fördomar kring lön och arbetsvillkor kan vara en del av svaret. Här har givetvis säkerhetsbranschen ett eget ansvar för att locka till sig medarbetare, men det är givetvis av yttersta vikt att staten gör sitt. Det är varför vi storsatsar på utbildningar som leder till jobb.
Det är förstås svårt att sia om hur detsamma rekryteringsbehov kommer att se ut framöver. Och mycket hänger på hur omvärlden ter sig, Men med tanke på den utveckling som varit så är det ändå inte helt världsfrånvänt att undra om alla arbeten kommer att vara kopplade till säkerhet i någon mån i framtiden?
– Just nu befinner vi oss i ett mer osäkert läge än på länge, med ett krig i Europa, och en teknikutveckling som gör att många branscher är utsatta för digitala säkerhetshot på ett aldrig tidigare skådat sätt. Vi vill ha ett öppet och transparent samhälle, det är riktningen. Utbudet av utbildningar ska spegla samhällets behov och exempelvis gör Myndigheten för yrkeshögskolan löpande bedömningar över sitt utbud utifrån arbetsmarknad och samhällstrender.
I färsk rapport från Knowit (läs mer om detta på sidorna 24-25) framkommer det att det råder brister i både statistikunderlag och kursutbud när det gäller cybersäkerhetsutbildningar, något som i sin tur gör det svårt att få grepp om hur många som egentligen utbildar sig inom cybersäkerhet. Vi frågade utbildningsministern varför det blivit så och hur vi löser det.
– Det finns ett stort behov av kompetens inom cybersäkerhet, både i offentlig sektor, privata näringslivet och inom försvaret. I februari hade jag det stora nöjet att få inviga Cybercampus Sverige, en nationell satsning och ett samarbete mellan universitet, yrkeshögskolor, institut, myndigheter och företag över hela Sverige. Cybercampus Sverige ska möjliggöra banbrytande forskning, innovation och utbildning för cybersäkerhet och försvar. Det är en del av vad vi gör för att möte underskottet av kompetens i den här sektorn, och jag tror mycket på samarbete mellan lärosäten och företag i den här formen.
För ett år sedan gav ni landets lärosäten i uppdrag att skärpa sin it-säkerhet samt direktiv om hur de skulle göra. Vad har utfallet av detta blivit? Stockholms universitet drabbades ju bland annat när Tietoevry attackerades i början av året.
– Lärosätena fick i uppdrag att redogöra för sitt arbete med informationssäkerhet. Medvetenheten om informationssäkerhetsarbetet har ökat bland myndigheter, inte minst bland universitet och högskolor. Men jag tror det behöver göras mer framöver, Riksrevisionen kom nyligen med en granskning av lärosätenas informationssäkerhetsarbete och regeringen kommer att svara på den rapporten och redogöra för vilka behov man ser.
Hur kommer AI att påverka utbildningsväsendet och vad kan komma att bli effekten av det?
– Tiden är förbi då man läste på universitet och högskola när man var 19 – 20 år och sedan jobbade man hela livet i samma jobb. Arbetsmarknaden är i enorm förändring, många jobb kommer att påverkas och utbildningen måste därför göras om. Därför gav jag i fjol Myndigheten för yrkeshögskolan och Universitetskanslersämbetet ett uppdrag om att utreda hur AI kommer att påverka arbetsmarknadens behov av kompetens och hur det kommer ställa nya krav på utbildningsutbudet. Dessa rapporter tog jag emot för några dagar sedan, det är mycket läsvärda för alla branscher.
