Arbetet med att motverka infiltration och illojalt beteende i statliga myndigheter är inte tillräckligt effektivt. Det framgår av en ny granskning från Riksrevisionen, som pekar på brister i prioritering, uppföljning och säkerhetskultur.
Enligt rapporten, Infiltration i staten – tre myndigheters arbete för att motverka illojalt beteende (RiR 2026:3), är en av de mest allvarliga bristerna att säkerhetsarbetet ofta inte ges tillräcklig prioritet i verksamheterna.
– Säkerhetsarbetet är ofta inte tillräckligt prioriterat i verksamheten. Det är särskilt allvarligt mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget, både i Sverige och internationellt, säger Per Dackenberg, revisionsdirektör och projektledare för granskningen.
Granskningen visar också på svagheter i de uppföljande säkerhetsprövningar som ska genomföras för personal i säkerhetsklassade befattningar. Dessa ska enligt regelverket ske regelbundet, minst en gång per år, men i praktiken genomförs de ofta bristfälligt.
Det handlar bland annat om att chefer inte ställer tillräckligt fördjupande frågor kring medarbetares situation, exempelvis ekonomiska problem, beteende i sociala medier eller andra sårbarheter som kan utnyttjas.
Enligt Riksrevisionen är dessa samtal centrala för att upptäcka insiderhot, eftersom faktorer som skuldsättning, beroendeställningar eller missnöje kan öka risken för att individer utnyttjas av externa aktörer.
Rapporten pekar även på stora skillnader inom statsförvaltningen. Myndigheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet omfattas av säkerhetsskyddslagstiftning och har generellt högre säkerhetsnivåer.
Samtidigt omfattas stora delar av förvaltningen inte av samma regelverk, trots att verksamheten ofta är skyddsvärd. Detta kan leda till att säkerhetsfrågor inte prioriteras i tillräcklig utsträckning.
Enligt Riksrevisionen är bristerna inte enbart kopplade till resurser, utan även till ledarskap och säkerhetskultur. Säkerhetsarbete hanteras ofta som en separat funktion snarare än som en integrerad del av verksamheten.
– Säkerhetsarbetet borde genomsyra verksamheten och vara en del av det dagliga arbetet, säger Per Dackenberg.
Riksrevisionen lyfter flera åtgärder för att stärka skyddet mot infiltration. Bland annat rekommenderas att personalsäkerhet integreras i ordinarie rutiner och ledarskapsprocesser, att uppföljande säkerhetsprövningar genomförs systematiskt och regelbundet samt att verksamheter i större utsträckning utgår från befintliga vägledningar från Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.
Enligt myndigheten är lärdomarna relevanta inte bara för staten, utan även för kommuner, regioner och privata aktörer som bedriver skyddsvärd verksamhet.
Granskningen sätter därmed fokus på den mänskliga faktorn som en central del av säkerhetsarbetet, och på behovet av att stärka både strukturer och medvetenhet för att minska risken för infiltration.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
