Nio av tio är positiva till säkerhetskameror på gator och torg. Det visar en ny opinionsundersökning, som därmed stärker resultatet från förra årets undersökning.
– Inte nog med att allmänheten är fortsatt starkt positiv till kameraövervakning. De uttrycker även en tydlig önskan om fler kameror, säger Markus Lahtinen, forskare och lärare i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
En vanligt förekommande uppfattning är att närvaron av bevakningskameror utgör ett hot mot den personliga integriteten. Indvidens behov av personlig integritet ska ges ett högt skyddsvärde enligt gällande lagstiftning. Men den dagsaktuella undersökningen visar att folk i allmänhet inte är särskilt oroade över övervakningen.
Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här
– Undersökningarna från augusti 2017 och april 2018 har berört relationen kamerabevakning på allmän plats och personlig integritet. Båda undersökningarna visar att allmänheten i mindre uppfattning än vad som tidigare gjorts gällande är oroad över kamerabevakningens inverkan på den personliga integriteten. Tre fjärdedelar av deltagarna i undersökningen avvisar påståendet att kamerabevakning på gator och torg inkräktar på deras personliga integritet, säger Markus Lahtinen.
Markus Lahtinen beskriver hur det sedan tidigare har funnits en oro kring riskerna med kameror och den personliga integriteten. Men att de systematiska studierna i frågan har varit få – förvånansvärt få.
– Det var huvudanledningen till att vi inkluderade dessa aspekter i undersökningarna. I denna omgång la vi även till en fråga om allmänhetens uppfattning kring kamerabevakning i sitt bostadsområde. Ingen bor på gator och torg, men bostadsområdet – det blir en mer personlig zon i vardagen.
Men faktum var att två tredjedelar av deltagarna avvisade påståendet om att kamerabevakning i deras bostadområde skulle utgöra ett integritetshot.
– Jag skulle sammanfatta det som att allmänheten uttrycker en önskan mot ett mindre strängt integritetsbevakande tillsynsmandat till ett mer integritetsvårdande tillsynsmandat där möjligheterna med kamerorna utnyttjas bättre, säger Markus Lahtinen.
Den kommande europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) kommer också påverka kamerabevakningsområdet, enligt Lahtinen.
– Även om det i dagsläget finns en stor osäkerhet kopplad till införandet av dataskyddsreglerna, finns det par tidigare domar i Europadomstolen som berör kränkningar av den personliga integriteten i samband med kamerabevakning, säger han och fortsätter:
– I dessa fall bedömde domstolen att det var hanteringen av bildmaterialet som var det centrala momentet i samband med kamerabevakning. Sannolikt kommer dessa rättsfall påverka framtida juridiska bedömningar på området.
Joachim Källsholm är vd på Securitas Sverige och kommenterar resultatet från undersökningen på följande sätt:
– Från min horisont ser jag en ökad oro hos allmänheten kring utvecklingen mot ett otryggare samhälle. Inte minst ser jag det i min vardagliga dialog med mina medarbetare som arbetar i några av samhällets mest utsatta områden, säger Joachim Källsholm, VD på Securitas Sverige och fortsätter:
– Resultatet av den här undersökningen bekräftar min bild av att allmänheten ser positivt kring möjligheterna med ny teknik för att stävja den utvecklingen. Det behövs kraftsamlas kring möjligheterna kring ny teknik, dels från ansvariga politiker, dels från rättsvårdande myndigheter och dels från de positiva trygghetsskapande krafterna som säkerhetsbranschen erbjuder, avslutar Källsholm.
