Hallå där Johan Sjöberg, ansvarig säkerhets- och försvarspolicy på Svenskt Näringsliv.
Tidigare i vår publicerade MSB en vägledning för aktörer inom totalförsvaret – hur skulle du beskriva näringslivets roll här?
– I vägledningen går MSB igenom frågan om krigsorganisering och krigsplacering inom privata företag (liksom stat, region och kommun). Vägledningen är relativt trubbig och ger inga tydliga besked egentligen då det saknas tydliga definitioner avseende behovsbild med mera. Därtill så ger språkbruket bitvis känslan av att det föreligger en skyldighet för företag att krigsorganisera och krigsplcaera personal vilket inte stämmer.
Om man inte har reflekterat över sin roll inom totalförsvaret – hur ska näringsidkare tänka?
– Det viktigaste ett företag kan göra är att utifrån den egna verksamheten, oaktat eventuell inriktning från staten, fundera över vilken roll man ser framför sig att man har i händelse av höjd beredskap och då ytterst krig. Därutöver är det av vikt att man ser över och förbättrar sitt säkerhetsskydd (inkl. cybersäkerheten), skapar en tydlig överblick över leverantörskedjor men också exportkedjor och ser över sin kontinuitetsplanering för att möjligen också inkludera beredskapsplanering.
Vad skulle ske rent praktiskt om det skulle bli krig? Hur hanterar staten och myndigheter detta och vem är det som ser till att vem tar sitt ansvar?
– Det pågår idag ett flertal utredningar kring bland annat försörjningsberedskapen i Sverige som i sort handlar om näringslivets förmåga och behov kopplat till statens. Staten är indelad i 10 beredskapssektorer med en ansvarig myndighet per sektor. Svårt att bedöma vad som rent praktiskt kommer att ske vid krig men systemet i Sverige är ännu inte riggat för att effektivt kunna inrikta samtliga aktörer. Det viktigaste för alla samhällsaktörer är att fortsätta sin verksamhet så långt det går.
Vad känner du i egenskap av representant från Svenskt Näringsliv kan göras mer från företagens samt regeringens håll i denna frågas?
– Företagen gör nog det som de kan göra i detta läge. Från statens sida är det av stor vikt att man identifierar behovsbilden bättre dvs. vilken verksamhet det är som är väsentlig att upprätthålla för totalförsvaret. Staten behöver också bli bättre med att dra nytta av den kompetens och det kunnande som näringslivet besitter och finna system för att på ett mer optimerat sätt samarbeta med näringslivet, bland annat genom att byta lägesbilder med mera.
