Vi kan aldrig helt eliminera risken för en ensamagerande gärningsman, men vi kan göra mycket för att minska sannolikheten och begränsa skadeutfallet. Ett omfattande säkerhetsarbete pågår redan inom både skolor och säkerhetsorganisationer.

Skolsäkerheten har utvecklats – men kan stärkas ytterligare

Efter skolattacker i Trollhättan, Malmö Latin och nu senast Örebro har insatser för att höja säkerheten i skolmiljöer intensifierats. Myndigheter som MSB, Skolverket och CVE har tillsammans med Polismyndigheten tagit fram riktlinjer och metodstöd för att identifiera risker och arbeta systematiskt med förebyggande åtgärder (MSB 2023a; CVE, 2024).

Dessa åtgärder inkluderar utbildning i hotbildsbedömning, förbättringar i tekniska- och mekaniska skyddsbarriärer samt handlingsplanen och instruktionsvideon ”Fly, sök skydd, larma” (MSB 2023b). Skolpersonal har även fått tillgång till bättre verktyg för att upptäcka signaler på radikalisering eller psykisk ohälsa.

En ny studie från University of Leicester (Stors, 2024*) visar att svenska skolor använder två huvudsakliga strategier för att hantera hotet om skolattacker:

  • Proaktiv strategi: Relationsbyggande mellan elever och personal för att minska socialt utanförskap och förebygga radikalisering.
  • Reaktiv strategi: Fokus på tekniska säkerhetsåtgärder som låssystem och övervakning.

Dessa strategier bygger på rutinaktivitetsteorin (RAT) och situationell brottsprevention (SCP). RAT betonar att brott sker när en motiverad gärningsman identifierar ett lämpligt mål utan kapabel beskyddare, medan SCP fokuserar på att minska brottsmöjligheter genom säkerhetsåtgärder (Stors, 2024).

Att hantera hotet från ensamagerande gärningspersoner

Ensamagerande gärningspersoner är svåra att identifiera, men erfarenhet visar att de kan kommunicera sina intentioner i förväg. Därför behöver skolpersonal utbildas i att känna igen varningssignaler och hantera oro kring elever.

CVE:s metodstöd betonar vikten av samverkan med polis och socialtjänst vid misstanke om radikalisering eller planerade skolattacker. MSB:s riktlinjer understryker att förebyggande säkerhetsarbete och snabb insats är avgörande för att minimera skador vid en attack (MSB, 2023; CVE, 2023).

Effektivt underrättelsearbete har spelat en avgörande roll

Genom informationsinhämtning och analys har Polismyndigheten och Säkerhetspolisen kunnat identifiera och neutralisera hot innan de har kunnat realiseras. Våra myndigheter har lyckats förhindra planerade terrorattacker genom att övervaka misstänkta individer och deras kommunikation, vilket har lett till gripanden och avvärjda hot. Ett effektivt underrättelsearbete kan mycket väl vara den absolut effektivaste åtgärden för att avstyra attentat. Tyvärr ligger det i sakens natur att detta viktiga arbete sällan kan redovisas.

Säkerhetsarbetet ger trygghet

Efter varje skolattack ställs frågan: Gör vi tillräckligt? Vi måste fortsätta utvärdera insatser, men vi får inte bortse från det arbete som faktiskt görs.

Magnus Ask
Senior Säkerhetskonsult, Säkkon AB
Styrelseledamot ASIS International Sweden

Genom förbättrade säkerhetsrutiner, regelbundna utbildningar och ökad myndighetssamverkan är skolor idag bättre förberedda än någonsin. Samtidigt finns utmaningar. Enligt Stors (2024) anser beslutsfattare att sannolikheten för en skolattack är låg, men konsekvenserna katastrofala. Skolor brottas med ekonomiska och organisatoriska hinder, och det finns en pågående debatt om huruvida elever bör tränas i inrymningsövningar.

Säkerhet handlar om att förebygga, förbereda och begränsa skador. Vi kan aldrig garantera att en attack inte sker, men vi kan minimera dess konsekvenser. Därför måste säkerhetsarbetet fortsätta – varje dag.

*Stors, E.H. (2024). An exploratory research of school security. University of Leicester