Marcus Qvennerstedt, Coromatic

Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Den nya hotbilden riktar sig mot själva fundamentet i vårt samhälle. När en kommunikationskabel skadas i Östersjön, när GPS-signaler störs ut eller när misstänkta drönarincidenter rapporteras vid kritiska anläggningar runt om i Europa, blir det tydligt hur sårbara våra fysiska och digitala livlinor är. När dessutom behoven av både digital suveränitet och självförsörjning ökar krävs ett nytt och mer omfattande säkerhetsfokus.

År 2026 behöver vi därför slå om kompassen, för att vi går in i en ny fas: Robusthetens era.

Autonom driftförmåga vid avbrott

För att vara robusta och stå pall för framtida risker, hot eller krav behöver vi ställa om förmågan att upprätthålla verksamhetskritiska funktioner, oavsett vilken typ av störning som händer. För elförsörjningen handlar det om att säkra kontinuerlig tillgång till kraft. Det kräver att verksamheter, som inte får stå stilla, inför lösningar som eliminerar risken för oplanerade avbrott. Här spelar reservkraftsystem, UPS:er och batterilager en avgörande roll. Att säkerställa att våra transportsystem, sjukhus, fibernätverk och industrier har autonom driftförmåga vid avbrott är en central del av beredskapen.

Parallellt behöver skyddet för digitala tillgångar stärkas. Skyddet handlar om hela kedjan: från den fysiska anläggningen till de digitala processerna. Här kommer även den mest dynamiska delen in: Artificiell Intelligens (AI). Hela AI:s potential, dess förmåga att skapa effektivitet och nya tjänster, är fullständigt beroende av data. För att Sverige ska nå framgång med AI måste vi garantera tillgängligheten till våra mest kritiska datapunkter och skydda de anläggningar där data lagras och bearbetas. Att systematiskt arbeta med att säkra både rådighet och kontinuerlig datatillgång är därmed den direkta förutsättningen för att Sverige ska kunna realisera potentialen med AI och den fortsatta digitaliseringen.

Genom att ta fullt ansvar för våra digitala tillgångar och den kritiska infrastrukturen bygger Sverige en digitalt avancerad framtid som också är grundligt robust.

Utöver omvärldsfaktorerna blir den stora katalysatorn för den nya säkerhetsagendan lagstiftningen som träder i kraft under 2026:

  1. Cybersäkerhetslagen (CSL) införs 15 januari och implementerar NIS2-direktivet. Lagen sätter en skarp standard för hur digitala tillgångar ska skyddas. Det mest centrala är att ansvaret flyttas till den högsta nivån i en verksamhet. Med krav på att styrelser och ledning ska utbildas och bära ansvar, blir skyddet av digitala tillgångar en strategisk fråga för den högsta ledningen.

  2. CER-direktivet (motståndskraft inom kritiska enheter) är nyckeln till helhetssynen. CER tvingar fram ett allriskperspektiv med integration av fysisk säkerhet och personalsäkerhet med digitalt skydd. Direktivet, som väntas träda i kraft under 2026, innebär att verksamheter måste skydda kritiska anläggningar mot sabotage, intrång och extrema väderhändelser. CER skapar en helhetssyn inom säkerhet för att skydda den kritiska infrastrukturen. Att möta de nya lagkraven ska ses som en investering med hög positiv utväxling. Den systematiska upprustningen ger:
  • Dokumenterat och robust skydd som blir ett kraftfullt argument i affärsrelationer.
  • När vi säkrar grundförutsättningarna, kontinuerlig el, intakt data och fysiskt skydd av anläggningarna, säkras även förmågan att arbeta med digital innovation. Säkerhet blir därmed en möjliggörare för utveckling av exempelvis verksamhetsnära AI.
  • CSL och CER ställer krav på organisationer att ta fram en process och ett risktänkande men resultaten av att etablera dessa är ovärderliga för all verksamhetsutveckling. Det handlar om att införa och följa ett systematiskt arbetssätt, vilket lägger grunden för hög kvalitet.

Genom att ta fullt ansvar för våra digitala tillgångar och den kritiska infrastrukturen bygger Sverige en digitalt avancerad framtid som också är grundligt robust. Det är en agenda som säkrar möjligheten att bygga ett starkare och robustare Sverige.

Marcus Qvennerstedt, säkerhetschef Coromatic

Redaktionen Aktuell Säkerhet

Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik

ANNONS

Sambandsspecialist

Vill du vara med och skapa en ny sambandsfunktion som stärker flera kommuners förmåga att leda och kommunicera [...]