Det senaste halvåret har varit utmanande för skolvärlden, med nedstängningar och stora omställningar från fysisk till digital undervisning. I takt med att elever återgår till utbildning i skolans lokaler under hösten, så måste vi se till att elever återgår till en trygg skolgång. Utöver oro för pandemi och smittspridning, så ska vi inte glömma att hot och våld är ett ökande problem bland både elever och lärare på landets skolor. Bara under 2019 inkom 4 623 anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, där grundskolan står för 80 procent av anmälningarna. Det måste vi ändra på.
En gemensam nämnare för många utsatta skolor är uppfattningen om att barriärerna för allvarligt våld är på väg att brytas ned. Det kräver gemensamma krafttag och ett stort fokus på förebyggande arbete samt metoder för att hindra situationer från att eskalera. Målet är att alla lärare och elever ska må bra och känna sig trygga på sin skola och arbetsplats.
Under 2019 fick Arbetsmiljöverket, enligt en sammanställning av nyhetsbyrån Sirén, in 835 anmälningar rörande hot och våld mot personal i skolan. 2014 var den siffran 517. Med anledning av läget tillsatte regeringen tidigare i år en utredning som ska föreslå åtgärder för en tryggare skola med större studiero. Bland annat utreds mobilförbud och förslag om att elever som hotat andra elever eller personal ska kunna stängas av eller omplaceras. Regeringens arbete ska mynna ut i en nationell handlingsplan.
Ja, problemet kräver att alla parter agerar, där vi upplever att det finns förebyggande åtgärder som skolorna med stöd av kommunerna kan satsa på. Det handlar inte om att vara alarmistisk, utan snarare att vara förberedd på att allvarliga saker kan hända. Situationer som tidigare skulle ha slutat i knuffar och fula ord slutar nu oftare allvarligare. Om bråk tillåts eskalera, finns det också stor risk att de faktiskt gör det.
För att öka säkerheten handlar det om att hitta vägar framåt som inte begränsar elevernas och lärarnas känsla av frihet och öppenhet. Traditionella metoder som kameraövervakning, säkerhetsvakter eller portar och lås ska alltid vara sekundära. Arbetet bör primärt handla om pedagogiska initiativ med fokus på inkludering, respekt, vänskap och gemenskap. Genom att fokusera på antimobbningsarbete i skolorna förhindrar man inte bara mobbning, utan minskar även risken för att de utsatta själva blir utåtagerande och skadar andra.
En annan viktig och effektiv åtgärd som skolorna kan vidta är att kartlägga risken för olika incidenter som omfattar våld och hot och ha en detaljerad beredskapsplan på plats. Samt att öva för de olika situationer som kan uppstå. Skolor har under lång tid utövat brandövningar, men varför övar man inte på händelser som är mycket mer förekommande? När en incident inträffar är nyckeln att rätt person får rätt information vid rätt tillfälle. Många incidenter sker otroligt snabbt där minuter kan vara avgörande. Den största skadan sker vanligtvis under de första tio minuterna, och på den tiden hinner hjälp utifrån inte komma på plats. Om personalen får stöd av sina kolleger, eller fler tillkallas för att stoppa ett bråk, kan händelseutvecklingen ofta bli mindre dramatisk.
Glädjande nog ser vi att landets kommuner under de senaste åren arbetat mer för att öka säkerheten i skolorna. Det visar att man är villig att ta ansvar och arbeta aktivt med frågan. Vår gemensamma övertygelse är att det krävs transparens i sättet vi angriper problemet med otrygghet i skolan. Vi på AddSecure anser att vi måste vidga debatten kring hot och våld bland elever och lärare till att handla om säkerhet. Det hårdnande klimatet bland Sveriges skolor kan bemötas och underlättas med en god kombination av teknik, kunskap och erfarenhet. På det viset kan vi skapa förutsättningar för skolor runtom i Europa och i Sverige att genomföra ett starkare förebyggande arbete utan att skapa oro.
Marcus Gustring, talesperson skolsäkerhet, AddSecure
