Robert Willborg, CISO Junglemap

Den här tredelade artikeln bygger på mina tankar om vilka risker den digitala kolonisationen kan innebära för infrastrukturen och den digitala demokratin, och vilket hot den kan utgöra mot personlig integritet i cyberrymden.

Del 1, Security by Obscurity

Dina data, deras business

Många har nog tänkt att just deras personliga information inte spelar någon roll i det stora hela. Faktum är: vem du är spelar roll. Särskilt tydligt blir det i vår digitala värld där vi är beroende av sociala medier och där allt är uppkopplat. Eller mer korrekt, din data spelar roll. För att ta sociala medier, så är dessa uppbyggda kring reklam där inkomstkällan är din personliga data.

Men för att du frivilligt skall ge ifrån dig data, är de sociala plattformarna designade för att du skall vara online jämt, uppkopplad och tillgänglig 24/7. När du är där ”ger du ifrån dig” värderingar, beteenden och företeelser kopplade till din profil genom interaktion med personer och annat så till den grad att tech-jättarna faktiskt vet mer om dig än vad dina närmaste gör.

Den här kompletta bilden av dig är viktig för att plattformarna kan profilera dig mot reklam eller annat de kan tjäna pengar på. Din personliga data och profil är guld värd och omvandlas till digital makt. Eller mer konkret – en komplett profil gör att de kan sälja denna profil så att sen köparen kan rikta ”väsentlig information” (läs reklam) till just den profilen. En mailadress har ett värde, men en komplett profil där man kan utläsa beteende, värderingar och attityder är en guldgruva.

Att ta kontroll över sin data och se hur de hanterar din profil, är ofta svårt och tidskrävande. Dessa jättar sysslar med vad jag kallar Security by obscurity när de gör det nära nog omöjligt att via inställningar eller aktiva åtgärder återta kontrollen. Du som nu läser, vet du exakt vad som händer med din aktivitet online? Vet just du hur du begränsar andras kontroll över din data? Var på Facebook ställer du in skyddet av din integritet och säkerhet?

Tech-jättarna sitter på makten över din information och därmed rättigheten att fritt analysera dina data utan din insyn och sedan sälja till högstbjudande (annonsörer etc.). Dessutom gör de det nästintill omöjligt för dig att begränsa deras möjligheter att handla med din information. Pengarna styr, inte din grundlagda rättighet till din personliga data och vad som händer med den. I förlängningen – och rent krasst – väljer de vad du skall se och inte se. Säkerligen inte i grunden av ondo utan av ekonomiska skäl. Men detta blir ytterst ett hot mot demokratin.

Viljan att höra till är att ge upp kontrollen

Idag är plattformar likt digitala mikrokosmos, där normen är att lämna ifrån sig kontrollen över sin personliga data om man vill ”höra till”. Säger man nej är alternativet att ansluta sig till ett annat kluster. Samma norm lär råda även i det klustret; lämna ifrån dig din data eller gå någon annanstans. Frågan är således inte om du måste ge ifrån dig data, utan till vilken plattform du ger kontrollen. Och i en tid där sociala medier och digitala kommunikationsplattformar är mer norm än undantag tvingas du till att ge upp kontrollen över din data för att just tillhöra gemenskapen.  

Hot mot demokratin som tjänst

Din personliga data är tech-jättarnas business, och man kan helt klart debattera etiken att sälja personliga data till en aktör som vill rikta sina erbjudanden till dig personligen. När affären genomförs mot din vilja kan du minst sagt uppleva en irritation. Men å andra sidan läste du säkert inte ens villkoren när du upprättade ditt konto. Mellan raderna ger du dem rätten att hantera din data på det sätt de gör.

I värsta fall utsätts du av en reklamtsunami. Irriterande men rätt harmlöst sett till vad mer du kan råka ut för. I deras strävan att bli störst säljer Tech-jättarna nämligen din data till högstbjudande, som definitivt kan ha en helt annan agenda än reklam. Din personliga data kan mycket väl hamna i direkt vidriga, skrupelfria händer. Här vill jag lyfta fram Cambridge Analyticaskandalen som exempel på hur illa det kan gå. Cambridge Analytica använde datautvinning och dataanalyser av Facebooks användare i syfte att politiskt påverka valet i USA 2016. Din profil och din aktivitet kan alltså i värsta fall hamna i händerna på någon som har en politisk agenda annan än din, manipulera din åsikt eller påverka dig att välja på ett visst vis.

Många kallar detta fenomen social engineering. Jag kallar det ett angrepp på demokratin.

Den naturliga följden av riskerna mot demokratin är hur samhället kan rusta sig för att skydda sig rent juridiskt. Temat för nästa artikel kommer därför bli själva juridiken och etiken kring dessa risker med en digital kolonisation.

Läs hela serien:

Del 2: Techjättarna och demokratin

Del 3: Skolans ansvar