
Detta är en artikel i tre delar kring mina tankar om hur den digitala kolonisationen kan innebära en risk, både för infrastruktur och den digitala demokratin och men också ett hot mot den personliga integriteten i cyberrymden.
Behovet av en ”cyber code of conduct”
Del 2, Techjättarna och demokratin
Riskerna med digital evolution är att den kan utvecklas på bekostnad av medborgarnas integritet. GDPR tog höjd för att skydda individer men har till viss del halkat efter. Min bestämda åsikt är att GDPR är av godo, den är inte en ”show-stopper” som många vill göra gällande. Men GDPR är juridiskt svag i förhållande till Tech-jättarnas globala makt. De räds inte att utmana och processa mot reglerna då deras affärsstrategi och vinst hotas. De har enorma juridiska resurser att bestrida, processa, genomföra lobbyverksamhet och direkt utmana GDPR om de så vill. Det måste till ett mer effektivt juridiskt regelverk för att värna integriteten.
Den senaste tidens debatt kring molntjänstleverantörer, eller mer korrekt ägarna av de elektroniska kommunikationsprogram som vi använder för att informera oss idag, blir här högaktuell. Internets plattformar är digitala mikrokosmos som utgörs av Tech-jättarnas domäner. Dessa blir likt digitala borgar med egna regelverk innanför murarna. Medborgaren är till viss del trygg på insidan, men till vilket pris? Vid integritetsincidenter så saknas ofta jurisdiktion eller så finns en diskrepans mellan olika regelverk. Vi måste alltså finna ett sätt att övertyga Tech-jättarna om fördelarna med att efterleva en global syn på värdet av säkerhet och trygghet avseende integritet. Vi måste enligt min mening skapa en enhetlig och erkänd cyber code of conduct (en enhetlig cyberuppförandekod) som är tvingande och som blir en praxis hur vi hanterar personliga data med individens bästa för ögonen. Denna finns inte idag enligt mig. Men en code of conduct finns i många andra områden med framgång, varför inte här också?
Den här praxisen måste vara global och inte europeisk. Techjättar spelar globalt och bara delvis i Europa. Passar de lokala spelreglerna deras marknadsstrategi kommer de försöka kompromissa, förhandla och för att som sista utväg förhala och vägra. Många kanske tycker detta låter naivt, men vi kan ju inte ha en annan målbild än ett globalt regelverk.
En stor utmaning för att få fram ett sådant regelverk är staters beroende av tech-jättarna. Stater tvingas till en försiktig diplomati i sin dialog med dessa jättar med krav på integritetsskydd. Att tvinga Tech-jättarna lyfta denna fråga högre på agendan, att skyddet och säkerheten kring personliga data måste gå före deras agenda om digital global dominans är en balansakt. Churchill lär ha sagt att:
”avsikten med att upprätthålla diplomatiska förbindelser är inte att ge komplimanger utan att försäkra sig om älskvärdheter”.
Här vill jag mena att med ”älskvärdheter” kan i en modern kontext läsas som ett partnerskap mellan oss medborgare och techjättarna där vi finner en gemensam samsyn för allas bästa säkerhet och trygghet.
Den digitala demokratin är hotad
Under rådande omständigheter så ser vi vad techjättarna vill att vi skall se innanför deras murar. Detta är inget annat än en utmaning för yttrande- och tryckfriheten i ett demokratiskt perspektiv. Och vill vi leva i en demokratisk rättsstat där dessa rättigheter är en självklarhet krävs förutsägbarhet i regelverken, förutsägbarhet i etik och moral så till den grad att denna globala ”utopi” är mer attraktiv att tillhöra än alternativet.
För en global gemenskap via teknik är inte av ondo. Tvärtom tror jag att många utmaningar som mänskligheten står inför och många skamfläckar historiskt kan lösas med en global och digital uppkoppling. En uppkopplad värld med tillgång till enorm information som gynnar vår digitala evolution. I en tid där säkerhet inte är något du har utan något du gör måste vi utöver kunskap och förmåga ha ett effektivt rättsligt skydd när vi möss slåss mot en digital elefant.
I nästa artikel kommer jag lufta mina tankar kring just detta – hur gör man säkerhet. Eller mer konkret, vem bör ansvara för kunskapshöjning och öka medvetandet kring säkerhet och trygghet online så att individen kan göra säkerhet varje dag.
Läs hela serien:
Del 3: Skolans ansvar
Del 1: Security by Obscurity