WhistleB, Whistleblowing Centre, har genomfört en undersökning bland nordiska företag som visar att visselblåsning via webben numera är överlägset som rapporteringskanal.

– Det är hög tid för våra bolagsstyrelser att uppmärksamma den nya lagen och underlätta för visselblåsare att slå larm internt, säger Karin Henriksson på WhistleB, Whistleblowing Centre.

Resultaten stärks av en undersökning från antikorruptionsorganisationen ACFE, Association of Certified Fraud Examiners. ACFE´s undersökning visar att nästan 60 procent av alla visselblåsarärenden numera görs online. Det som är viktigt för visselblåsarna, och får dem att våga ta steget, är datasäkerheten och möjligheten att vara anonym. Att webben blir alltmer integrerad med våra mobiltelefoner har också en inverkan.

Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här.

– Det är ytterst företagsstyrelsens ansvar att se till att medarbetare och även leverantörer kan larma enkelt, tryggt och anonymt. Alla företag som har nolltolerans mot korruption, diskriminering och miljöbrott bör därför se till att ha en lättillgänglig och säker webbkanal för den här typen av ärenden. Vi har nu fått bekräftat att visselblåsare helst larmar anonymt via webben, säger Karin Henriksson.

Lagen om stärkt skydd för visselblåsare trädde i kraft vid årsskiftet. Den innebär att visselblåsare som utsätts för repressalier kan få rätt till skadestånd. Grundregeln är att visselblåsaren först ska slå larm internt för att få skydd av lagen – och för det krävs en enkel och säker kanal.