Ett centralt tema var den “kriminella ekonomin”, som enligt Polisen definieras som “ett system av kriminell affärsverksamhet där brottsvinster återinvesteras i nya brottsupplägg eller tvättas vita”. Denna ekonomi uppskattas omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen i Sverige, varav välfärdsbrott står för 38–66 miljarder kronor, vilket överstiger omsättningen från narkotikahandeln som uppskattas till runt 15 miljarder enligt siffror från Polisen och Tullverket.
Jens Lapidus lyfte brottstrender
De två dagarna bjöd på ett pärlband av föredrag med olika infallsvinklar på trygghet och säkerhet och hur vår samtid är just nu, utmaningar och vilka vägar fram vi som samhälle kan ta.
Advokaten och författaren Jens Lapidus belyste exempelvis flera brottstrender, bland annat hur främmande makter utnyttjar svenska gäng och att grov brottslighet kryper ner i åldrarna. Han noterade även att “en av tio kriminella äger ett bolag, antingen som en front eller för att begå brott genom företaget”.
Samverkan – nyckeln till framgång
Flera talare var inne på att brottslighetens komplexitet kräver samordnade insatser mellan myndigheter, kommuner och privata aktörer. Magnus Lindgren, generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige, efterlyste en större återgång till lokalsamhället:
– Vi behöver en starkare närvaro i våra kvarter. Det handlar om allt från kommunala poliser till att involvera skolor och näringslivet, sa han.
Kriminell ekonomi – en hotande skuggekonomi
Ett återkommande ämne under konferensen var den kriminella ekonomin, som beräknas omsätta 100–150 miljarder kronor årligen i Sverige. Siffrorna är häpnadsväckande:
• 38–66 miljarder kronor i välfärdsbrott.
• 91 miljarder kronor i svartjobb.
Bettan Byvald, socialarbetaren som prisats av kungen med utmärkelsen Vasorden för förtjänstfulla insatser, lyfte vikten av att förstå brottslighet som ett samhällsproblem:
– Vi kan inte bara jaga brottslingar – vi måste också adressera de system som tillåter kriminalitet att frodas, sa hon.
Trygghetscertifiering – en modell för framtidens städer
Ett positivt exempel som presenterades var trygghetscertifieringen av Vårväderstorget i Biskopsgården. Genom att förbättra den fysiska miljön och involvera lokala aktörer har torget gått från att vara särskilt utsatt till en tryggare plats för invånarna.
– Det handlar inte bara om säkerhet – det handlar om att skapa en plats där människor trivs och vill vara, förklarade Camilla Tjernberg, utvecklingschef på Bostadsbolaget.
Med ökad belysning, öppna siktlinjer och levande mötesplatser har torget blivit ett föredöme för stadsplanering med trygghet i fokus.
”Jag har i dag en tydlig målsättning och det är att när min dotter (som nu är sex år) om tio år tar cykeln ner på stan att jag då som pappa ska känna mig trygg.”
Terrorism och hybridisering av hotbilder
Ahn-Za Hagström, chef för Nationellt centrum för terrorhotbedömning vid Säkerhetspolisen, beskrev hur gränserna mellan olika typer av hot suddas ut i dagens samhälle. Hon underströk vikten av att stärka det förebyggande arbetet:
– Det handlar om att bygga robusta system som kan hantera en hybrid av säkerhetshot, från cyberattacker till våldsbejakande extremism, sa hon.
Konferensen lämnade inga tvivel om att framtidens säkerhetsarbete kräver långsiktiga strategier, innovation och samverkan på alla nivåer. Som en av talarna avslutade: “Ingen aktör kan lösa detta ensam. Det är tillsammans vi bygger ett tryggare samhälle.”
Omfamningen 2024
Som brukligt bjöd även arrangörerna in till galamiddag med prisutdelning av priset Omfamningen som i år gick till Marcus Skytt, Trygghets och säkerhetschef, Värnamo kommun.
– Så glad och tacksam för det här priset. Jag har i dag en tydlig målsättning – när min sexåriga dotter om tio år tar cykeln ner på stan ska jag som pappa känna mig trygg, kommenterade en glad vinnare direkt efter prisutdelningen.
Juryns motivering:
”Marcus har lett kommunens trygghets och säkerhetsenhet och har banbrytande metoder för att organisera arbetet systematiskt i samarbete med polis, näringsliv och andra kommunala funktioner. Hans insatser har resulterat i tydliga förbättringar inom trygghetsarbetet i hela kommunen. Det sätt hans team arbetar på används som exempel av andra kommuner och i polisutbildningen. Marcus ledarskap och hans idéer om kontinuerligt planerat och brottsförebyggande arbete har lett till nya metoder för trygghet inom kommunal verksamhet i Sverige.”
Byter stad
Trygg & Säker 2024 visade på vikten av samverkan mellan olika aktörer för att skapa ett tryggare och säkrare Sverige. Genom att dela erfarenheter och strategier kan både offentliga och privata aktörer bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Nästa år tar konferensen plats i Helsingborg.
