Natasa Vlajic, SAS Institute Sverige

Enligt studien bedömer svenska respondenter att upp till 17 procent av myndighetsbudgetarna skulle kunna frigöras genom effektivare bedrägeribekämpning. Samtidigt uppger endast 11 procent att de har de resurser och den tekniska kapacitet som krävs för att agera effektivt.

– Myndigheterna ser hur AI används för att genomföra mer avancerade bedrägerier. Samtidigt finns en medvetenhet om att AI också är en central del av lösningen, men utan rätt teknik, kompetens och resurser är handlingsutrymmet begränsat, säger Natasa Vlajic, Business Solution Manager och Fraud Advisor på SAS Institute i Sverige.

Brister utnyttjas i praktiken

Studien publiceras i ett läge där flera uppmärksammade fall av bedrägerier i offentlig sektor har blivit kända, bland annat genom omfattande bluffakturor riktade mot ett stort antal svenska kommuner. Enligt rapporten visar dessa händelser hur brister i kontrollrutiner och digitala system kan utnyttjas systematiskt.

I Norden är betalningsbedrägerier, identitetsbedrägerier och socialförsäkringsbedrägerier de vanligaste formerna av bedrägerier inom offentlig sektor i dag. På längre sikt väntas framför allt identitets- och betalningsbedrägerier öka ytterligare.

Sju av tio svenska respondenter uppger att AI-drivna bedrägerier har ökat under de senaste fem åren, vilket ligger i nivå med det globala genomsnittet.

AI pekas ut som avgörande verktyg

Trots att artificiell intelligens bidrar till mer sofistikerade bedrägerier pekas tekniken samtidigt ut som den mest lovande motåtgärden. I dag uppger nästan hälften av de svenska myndigheterna att de redan använder AI eller prediktiva modeller i sitt arbete mot bedrägerier.

Utvecklingen väntas accelerera. Inom två år bedöms i princip samtliga myndigheter i Norden ha infört någon form av AI- eller generativ AI-baserad teknik i bedrägeriarbetet. Tekniker som digitala tvillingar och naturlig språkbehandling lyfts fram som områden med ökande användning även i Sverige.

Förtroendet står på spel

Studien visar att bedrägerier inte enbart innebär ekonomiska förluster. Nästan samtliga svenska respondenter anser att bedrägerier har en negativ påverkan på medborgarnas förtroende för myndigheter, och var fjärde bedömer påverkan som allvarlig.

Trots detta anger endast drygt var femte svensk respondent att bedrägeribekämpning är den högsta prioriteringen, vilket är den lägsta andelen i Norden. Samtidigt uppger en majoritet att området hör till deras fem främsta prioriteringar, där skyddet av allmänhetens förtroende anges som den främsta drivkraften.

– Tekniken finns, men det krävs rätt arkitektur, tillgång till relevant data och ett tydligt mandat att agera. Där myndigheter har infört prediktiva modeller eller realtidsövervakning ser vi konkreta effekter i form av färre falsklarm, snabbare insatser och effektivare resursanvändning, säger Natasa Vlajic.

Studien pekar därmed på ett växande gap mellan hotbild och förmåga, där investeringar i teknik, kompetens och styrning bedöms vara avgörande för att möta framtidens AI-drivna bedrägerier i offentlig sektor.