I måndags hölls ett seminarium på Högskolan i Väst. Fokus låg på våldsbejakande extremism och frågorna handlade bland annat om hur man kan förebygga våldsbejakande extremism samt om hur skolorna hanterar ämnet i klassrummet. – Det som händer i klassrummet präglas av det som händer utanför klassrummet, säger Karin Kittelmann Flensner när hon presenterar sin forskning […]
I måndags hölls ett seminarium på Högskolan i Väst. Fokus låg på våldsbejakande extremism och frågorna handlade bland annat om hur man kan förebygga våldsbejakande extremism samt om hur skolorna hanterar ämnet i klassrummet.
– Det som händer i klassrummet präglas av det som händer utanför klassrummet, säger Karin Kittelmann Flensner när hon presenterar sin forskning Globala konflikter med lokala konsekvenser
Anne Fagerberg, samordnare mot våldsbejakande extremism i Trollhättan stad och Anette Bolin, Högskolan Väst, om hur man kan arbeta socialpedagogiskt utifrån fenomenet våldsbejakande extremism. Foto: Anders Borg
Hon har suttit med i klassrum i sex olika gymnasieskolor och lyssnat på diskussioner om konflikter som rör Mellanöstern och våldsbejakande extremism och konstaterar att klassrummen är fulla av människor med olika erfarenheter, bakgrunder och åsikter.
– Några elever i en klass kanske har rest till Syrien eller känner någon som gjort det för att slåss för IS medan det finns andra elever som flytt därifrån, fortsätter Karin Kittelmann Flensner som även pekar på att det finns en tystnadskultur i klassrummen beroende på på ämne.
Teckna din prenumeration av Aktuell Säkerhet här
– Det är stor skillnad i hur man talar i samhällsvetenskap jämfört med i religion. Det går bra att tala om konflikter i samhällskunskap men inom religionskunskap undviker man det.
Även Anne Fagerberg som är samordnare mot våldsbejakande extremism i Trollhättans stad, talade under seminariet. Hennes arbetar förebyggande mot våldsbejakande extremism. Tillsammans med Högskolan i Västs forskare Anette Bolin, som även hon kommer från den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, diskuterade Anna Fagerberg vad som egentligen är våld och målade upp en så kallad våldspyramid. Våldspyramiden innefattar både fysiskt våld samt även skadegörelse mot en persons egendom då syftet är att skrämma eller skada en viss person.
– Vi har rutiner för om någon blir orolig för att en person visar tecken på att man närmar sig våldsbejakande extremism. Det finns en mottagargrupp som man kan kontakta anonymt, säger Anna Fagerberg
Vad som poängterades när det handlar om förebyggande av våldsbejakande extremism är att det inte finns en fastslagen lösning när en person som håller på att radikaliseras.
– Man måste anpassa metoden utifrån varje person, avslutade hon.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
