Regeringens pågående utredning om bakgrundskontroller av anställda riskerar att missa kärnfrågan om den huvudsakligen fokuserar på traditionella registerutdrag. Det menar Rolf Joutsijärvi, säkerhetschef på Securitas, som efterlyser ett tydligare omtag kring hur personalsäkerhet ska fungera i samhällsviktiga verksamheter.
Enligt Rolf Joutsijärvi är belastningsregister ett trubbigt verktyg för att bedöma en persons lämplighet i roller med höga förtroende- och vandelskrav.
– Forskning och expertbedömningar pekar på att endast en liten andel av brott faktiskt leder till lagföring. Även om exakta siffror är svåra att fastställa innebär det att ett registerutdrag bara fångar en mycket begränsad del av den faktiska riskbilden, säger han.
Han menar att registerutdrag i praktiken säger lite om en persons lojalitet, sårbarheter eller etiska förhållningssätt – faktorer som är centrala i samhällsviktiga verksamheter.
Begränsad tillgång till relevant information
Securitas pekar på flera konkreta hinder i dagens regelverk. Säkerhetsföretag saknar exempelvis möjlighet att på ett strukturerat sätt ta del av ekonomisk information som skuldsättning eller betalningsanmärkningar, trots att ekonomisk utsatthet är en välkänd riskfaktor för insiderproblematik.
– I dag kan en kreditgivare få ett betydligt bättre beslutsunderlag vid ett köp på avbetalning än vad ett säkerhetsföretag har när det gäller att bedöma en person som ska skydda samhällskritisk verksamhet, säger Rolf Joutsijärvi.
Det finns enligt honom även begränsade möjligheter att bedöma risker kopplade till individens närmaste nätverk, trots att forskning visar att påtryckningar och påverkan ofta uppstår under anställningstiden snarare än vid rekryteringstillfället.
Uppföljning och leverantörsansvar
I en verklighet där bemanning, underleverantörer och komplexa leverantörskedjor är vanliga anser Securitas att ansvaret för uppföljande bakgrundskontroller i första hand bör ligga hos respektive verksamhet.
– Det är verksamheten själv som bäst kan bygga personkännedom över tid och fånga upp förändringar i individens situation. Samtidigt måste krav på personalsäkerhet kunna ställas och följas upp gentemot underleverantörer inom ramen för affärsavtal, säger Rolf Joutsijärvi.
Efterlyser nationell samverkansmodell
Securitas efterfrågar även en mer strukturerad nationell modell för informationsutbyte mellan myndigheter och säkerhetsföretag. I dag sker godkännande av personal inom bevakningsbranschen via länsstyrelserna, men enligt Joutsijärvi är systemet starkt begränsat av nuvarande regelverk och brist på relevant information.
– Länsstyrelserna är beroende av att få tillgång till information som kan påverka en lämplighetsbedömning, men det saknas ett strukturerat informationsflöde mellan myndigheter och mellan myndigheter och oss som arbetsgivare, säger han.
Han pekar på att underrättelseinformation i dag sällan delas systematiskt, trots att den kan vara avgörande för att identifiera risker hos personal med vandelskrav.
– Om vi inte kopplar samman myndigheternas information med verksamheternas kunskap om sina medarbetare kommer vi aldrig att nå ett effektivt skydd. Risken är annars att vi skapar en falsk trygghet, både inom och utanför säkerhetsbranschen, säger Rolf Joutsijärvi.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
