Den ökande digitaliseringen, inte minst accelererande AI-användning, samt industrins gröna omställning, gör att behovet av el ökar. Vid specifika tillfällen kan efterfrågan i ett elområde vara större än tillgänglig elproduktion eller överföringskapacitet och effektbrist riskerar att bli en realitet. I princip alla verksamheter är beroende av el dygnet runt, vilket innebär att fler drabbas […]
Den ökande digitaliseringen, inte minst accelererande AI-användning, samt industrins gröna omställning, gör att behovet av el ökar. Vid specifika tillfällen kan efterfrågan i ett elområde vara större än tillgänglig elproduktion eller överföringskapacitet och effektbrist riskerar att bli en realitet.
I princip alla verksamheter är beroende av el dygnet runt, vilket innebär att fler drabbas och effektbrist är något som de flesta organisationer måste vänja sig vid. Nu behöver alla verksamheter se över sin beredskap. Energiföretagen menar att det en kall vinterdag, när elanvändningen är som högst, saknas cirka 2 GW mellan den effekt som behövs (effektbehov) och tillgänglig effekt. 2045 beräknas gapet vara ännu större, nämligen 45 GW vilket motsvarar produktionen i 45 kärnkraftsreaktorer.
På grund av ökad osäkerhet i elförsörjningen i samhället kommer behovet av flexibilitet hos elkunderna att öka. För att möta behovet så erbjuder kraftbolagen redan idag så kallade flextjänster där en organisation som avvarar effekt under en given period kan få ersättning av eldistributören.
Sammantaget skapar utvecklingen på elområdet ett behov av att förbereda sig och identifiera hur verksamheten ska säkra kraftförsörjningen vid ett elavbrott. Att inte ha en utarbetad lösning för tillfällig kraftförsörjning, kan få stora konsekvenser och riskerar att hota verksamheten existens.
Precis som i annan krisberedskap är det viktigt att medvetandegöra vilka riskerna är. Eftersom el är något som ofta berör alla delar av verksamheten är det lämpligt att identifiera risker kopplade till personal, produktion och säkerhet och även finansiella risker som intäktsbortfall, dyrare försäkringspremier och ökade underhållskostnader.
Risk- och konsekvensanalysen ska förankras i verksamhetens ledning då frågan är strategisk. Genom analysen har organisationen utöver att identifiera riskerna även lagt grunden för vilka investeringar verksamheten behöver genomföra, och vilken typ av lösningar som passar bäst för att säkra access till el dygnet runt.
När det kommer till att säkra kraftförsörjningen behövs en mix av olika lösningar som passar olika tidshorisonter. Det kan handla om utrustning för att lagra el, så kallade energilager, eller reservkraftlösningar för att säkra själva driften vid avbrott. För att säkerställa helt avbrottsfri kraft, så kallad blinkfri el och skydda sig mot sekundkorta avbrott är UPS:er viktiga.
Slutligen är det viktigt att betrakta lösningen som en långsiktig investering, där underhåll och service är avgörande. När det blir strömlöst måste back-up-lösningen fungera utan avbrott.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
