Hur ska privata säkerhetsföretag involveras i Europas civila beredskap, och hur kan kommande EU-regler skapa bättre förutsättningar för branschen? Det var några av frågorna när Confederation of European Security Services, CoESS, samlade sina medlemsorganisationer till årsmöte på Malta den 15–16 oktober.
Säkerhetsföretagen deltog som Sveriges bransch- och arbetsgivarorganisation. På agendan fanns bland annat civilt försvar, offentlig upphandling, AI och säkerhetsbranschens framtida kompetensbehov.
CoESS samlar nationella organisationer för privata säkerhetsföretag och företräder sektorns intressen gentemot EU institutioner. Arbetet omfattar bland annat näringspolitiska frågor, arbetsgivarfrågor, standardisering och samverkan med europeiska fackliga organisationer.
– Många av de frågor vi arbetar med i Sverige diskuteras samtidigt på europeisk nivå. Genom CoESS får vi möjlighet att både bidra med svenska erfarenheter och lära av hur andra länder hanterar liknande utmaningar, säger Maria Elinder, förbundsdirektör för Säkerhetsföretagen.
Privata säkerhetsföretag i det civila försvaret
En av huvudfrågorna under mötet var hur privata säkerhetsföretag kan bidra till att skydda samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur vid kriser, hybridhot och ytterst krig.
Flera europeiska länder arbetar med att utveckla samarbetet mellan myndigheter och privata säkerhetsföretag. Samtidigt finns utmaningar kring personalförsörjning, ansvarsfördelning och vilka verksamheter som ska prioriteras när samhällets resurser är begränsade.
Säkerhetsföretagen lyfte fram Sveriges arbete med civilt försvar och civilplikt. Under 2026 har civilpliktens användningsområden utökats till att även omfatta bevakningsverksamhet. Polismyndigheten har fått i uppdrag att föreslå hur ett sådant system ska utformas.
– Vi behöver säkerställa att de resurser och den kompetens som redan finns inom säkerhetsföretagen tas tillvara i Sveriges totalförsvar. Det kräver att företagen involveras i planeringen i god tid och att vi utvecklar samverkan och gemensamma övningar med myndigheterna, säger Maria Elinder.
EU vill förändra offentlig upphandling
Även EU-kommissionens förslag till nya regler för offentlig upphandling diskuterades. Förslaget, som presenterades i september 2026, innebär bland annat ett ökat fokus på kvalitet vid utvärdering av anbud. För arbetsintensiva tjänster, däribland många bevakningstjänster, föreslås särskilda regler för hur kvalitet ska vägas mot pris.
CoESS har länge drivit frågan om att offentlig upphandling i högre grad ska premiera kvalitet, kompetens och seriösa arbetsvillkor framför lägsta pris.
Organisationen ser positivt på flera delar av förslaget, men pekar samtidigt på risken att vissa undantag kan försvaga kvalitetskraven. Enligt Säkerhetsföretagen riskerar upphandlingar som inte tar tillräcklig hänsyn till kvalitet och faktiska säkerhetsbehov att missgynna seriösa leverantörer och försvåra investeringar i kompetens, teknik och arbetsvillkor.
AI förändrar branschens kompetensbehov
Artificiell intelligens var ytterligare ett område på mötesagendan. AI används redan inom bland annat kameraövervakning, larmhantering, riskanalyser och säkerhetstekniska lösningar. Utvecklingen skapar nya möjligheter, men ställer också krav på kompetens, ansvar och regelefterlevnad.
Säkerhetsföretagen lyfte särskilt arbetsgivarnas perspektiv och erfarenheter från Almegas AI-forum. Där får företag möjlighet att utveckla kunskap och praktisk användning av tekniken.
En utmaning är att mindre säkerhetsföretag ofta saknar egna specialister inom IT, juridik och AI. Det kan begränsa deras möjligheter att ta tillvara tekniken och samtidigt leva upp till gällande regelverk.
CoESS har tagit fram vägledning för ansvarsfull användning av AI och arbetar även med frågor om hur AI-förordningen påverkar säkerhetstjänster. Hur tekniken förändrar medarbetarnas arbetsuppgifter och vilka nya kompetenser som kommer att krävas är också frågor som får allt större betydelse.
Vill stärka det europeiska erfarenhetsutbytet
Säkerhetsföretagens engagemang i CoESS är sedan länge etablerat. Under Sveriges EU-ordförandeskap 2023 publicerade organisationerna bland annat ett gemensamt uttalande om AI-förordningen och EU datalagstiftning.
Under årsmötet på Malta diskuterades också hur samarbetet mellan de nationella organisationerna kan utvecklas. Förslagen omfattade mer systematiskt erfarenhetsutbyte, bättre jämförbar branschstatistik och gemensamma insatser i viktiga EU-frågor.
– Det är tydligt att vi står inför många gemensamma utmaningar i Europa. Samtidigt ser vi att lösningarna skiljer sig mellan länderna. Genom att samarbeta kan vi ta tillvara erfarenheter, påverka regelverk och skapa bättre förutsättningar för professionella säkerhetsföretag att bidra till samhällets trygghet och beredskap, säger Maria Elinder.