Regeringen har fattat beslut om en rad åtgärder som angriper den organiserade brottsligheten från flera håll, som tar sikte på att både bekämpa och förebygga brottsligheten och som bedöms ha positiv effekt på möjligheten att bekämpa organiserad brottslighet.Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet
För att effektivt motverka organiserad brottslighet föreslås bland annat att försök, förberedelse och stämpling till allvarliga brott som är vanliga inom organiserad brottslighet kriminaliseras i större utsträckning än i dag. Det föreslås också att den som har ett bestämmandeinflytande i en sammanslutning och låter bli att förhindra vissa allvarliga brott inom ramen för sammanslutningen ska kunna dömas för det. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
Förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna
Regeringen har i dag gett före detta generaldirektören Barbro Thorblad i uppdrag att undersöka hur förutsättningarna för ordning och säkerhet i domstolarna kan förbättras. Uppdraget ska redovisas den 1 juni 2017.
I utredningsuppdraget ingår bland annat att överväga om det bör införas ett förbud mot att vid en domstolsförhandling bära kläder eller symboler, med koppling till ett kriminellt nätverk eller någon annan organisation, som kan uppfattas som hotfulla av till exempel målsägande eller vittnen. Vidare ingår också att överväga ett förbud mot bildupptagning i och bildöverföring även från andra delar av domstolsbyggnaden än rättssalen. Utredaren ska särskilt uppmärksamma de grundlagsaspekter som ryms i uppdraget.
Uppdrag till Brå om åtgärder mot kriminalitet i socialt utsatta områden
Regeringen har i dag beslutat att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att identifiera framgångsfaktorer, fungerande metoder och arbetssätt för att förebygga och beivra brottslighet samt öka tryggheten i socialt utsatta områden. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2016.
Uppdrag om att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet
Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet har varit framgångsrik. Regeringen har i dag beslutat att ge de tolv myndigheter som ingår i uppdrag att utveckla denna.
Fler brottsområden ska inkluderas för att fler typer av organiserad brottslighet ska kunna motverkas. Lokal myndighetssamverkan ska utökas och arbetet ska bedrivas parallellt med det lokala brottsförebyggande arbetet. Ett särskilt fokus ska riktas mot den organiserade brottslighet som återfinns i utsatta områden. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 oktober 2016 och slutredovisas den 1 oktober 2017.
Uppdrag till Polismyndigheten om insatser mot illegala vapen och explosiva varor inom landet
Regeringen har i dag beslutat att ge Polismyndigheten i uppdrag att skapa förutsättningar för att ytterligare kunna motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor i landet.
Tillgången till illegala skjutvapen och explosiva varor i kriminella kretsar är i dag förhållandevis god och de kan cirkulera inom landet under lång tid. Våldsbrott som utförs med hjälp av skjutvapen eller explosiva varor har blivit allt vanligare och sker inte sällan i publika miljöer. För att motverka denna utveckling krävs ökad kunskap och effektiva arbetsmetoder. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2017 och slutredovisas senast den 1 mars 2018.
Ny vapenamnesti
Resultatet av tidigare vapenamnestier har varit mycket goda och de har i väsentlig grad minskat antalet illegala vapen i samhället. Regeringen avser därför att genomföra en ny vapenamnesti under den senare delen av mandatperioden. Att minska mängden vapen som innehas utan tillstånd är angeläget. Genomförande av återkommande vapenamnestier utgör effektiva brottsförebyggande åtgärder, under förutsättning att dessa inte genomförs allt för ofta.
Utvidgat förverkande
Utvidgat förverkande har visat sig mycket slagkraftigt när det använts men bör kunna användas i betydligt större utsträckning. Regeringen avser därför att överväga lagändringar för att utöka tillämpningsområdet för utvidgat förverkande till att gälla generellt för brott som har fyra år eller mer i straffskalan och till att gälla för brott som har fängelse i två år eller mer i straffskalan om brottet har utgjort led i en brottslighet som utövats i organiserad form.
Förändringar i systemet med villkorlig frigivning
Arbetet med att förebygga och förhindra återfall i organiserad brottslighet kan innebära en rad olika åtgärder. Ett verktyg i detta arbete är systemet med villkorlig frigivning. I dag är huvudregeln att villkorlig frigivning sker efter att den dömde har avtjänat två tredjedelar av straffet. Det finns anledning att överväga om risken för att återfalla i viss typ av allvarlig brottslighet, till exempel brott som begås som ett led i en organiserad brottslighet, bör ges betydelse vid frågan om villkorlig frigivning. Utformningen och innehållet i den villkorliga frigivningen bör också övervägas. Regeringen avser därför att utreda förändringar i systemet med villkorlig frigivning.
