Det nya finansiella underrättelsecentrumet kommer att innefatta Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, men också privata aktörer som banker. Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, betonar att det unika med centrumet är att alla arbetar under samma tak, vilket gör samverkan mer effektiv och informationsutbytet snabbare.

Torsten Elofsson, KD

– Ett finansiellt underrättelsecentrum skapar de förutsättningar som polis och åklagare behöver för att komma åt gängens pengar, säger Torsten Elofsson.

Fokus ligger på operativ samverkan och förebyggande arbete. Genom att analysera transaktionsmönster och misstänkta ekonomiska flöden snabbare ska brott kunna förhindras innan de sker.

”Det ska vara jobbigt att vara kriminell i Sverige”

Regeringen har betonat att det ska vara svårare att tjäna pengar på brott i Sverige. Underrättelsecentrumet kommer att arbeta med att identifiera och följa kriminellas ekonomiska transaktioner i realtid. Detta kompletteras av nya lagändringar för att minska sekretesshinder och ge brottsbekämpningen fler verktyg.

Hösten 2024 infördes en ny förverkandelagstiftning som redan börjat ge resultat, och regeringen utreder nu skärpta regler för näringsförbud samt en översyn av hela straffrätten kopplad till skattebrott, bedrägerier och penningtvätt.

Finansinspektionens roll i arbetet

Karin Franck, pressekreterare på Finansinspektionen (FI), understryker att FI inte är en del av underrättelsecentrumet men ser positivt på samverkan mellan myndigheter och privata aktörer.

Karin Franck, FI

– Som tillsynsmyndighet granskar vi att de finansiella företagen gör tillräckligt för att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism, säger Karin Franck.

FI ser behov av skärpta regelkrav för banker för att motverka bedrägerier och skydda konsumenter. Inom EU pågår förhandlingar om nya regelpaket som förväntas stärka skyddet mot finansiella brott.

Utmaningar med samverkan mellan myndigheter och banker

Att involvera privata aktörer i underrättelsearbetet medför både möjligheter och utmaningar. Sekretessregler och GDPR kan försvåra informationsutbytet, men arbetet med att anpassa lagstiftningen pågår.

– Det krävs ett starkt förtroende och tydliga ramar för att samverkan ska fungera effektivt, säger Torsten Elofsson.

Bankerna spelar en central roll i att upptäcka och rapportera misstänkta transaktioner. Genom underrättelsecentrumet får de bättre möjligheter att dela information med brottsbekämpande myndigheter i syfte att förhindra penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet.

Effekter på kort och lång sikt

Det finansiella underrättelsecentrumet kommer att vara fullt utbyggt 2027, men redan under de första åren förväntas det ge resultat.

– På kort sikt kan vi förvänta oss bättre underrättelser, ökad samverkan och stärkta förutsättningar för polis och åklagare att komma åt den kriminella ekonomin, säger Torsten Elofsson.

Ett av de viktigaste resultaten blir bättre förmåga att upptäcka och motverka infiltration av finanssektorn, vilket förhindrar kriminella från att använda lagliga affärsstrukturer för illegala syften.

En verklig ”game changer”?

För att underrättelsecentrumet ska bli en verklig ”game changer” i kampen mot organiserad brottslighet krävs det att myndigheter och privata aktörer har en gemensam hotbild och tydliga arbetsstrukturer.

– Fokus är operativ samverkan, där man ska kunna utbyta information och arbeta förebyggande tillsammans, avslutar Torsten Elofsson.

Linda Kante
  • #finansdepartementet
  • #kriminellekonomi

Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik

Sponsrat innehåll från SSF
ANNONS

Undersökning visar: Små företag behöver hjälp med cybersäkerheten

Små företag är dåligt förberedda för att möta cyberattacker samtidigt som kraven från kunder ökar.