Virginia Dignum

Enligt Dignum uppstår konkreta risker när centrala digitala tjänster styrs av bolag som lyder under amerikansk lagstiftning. Europeiska organisationer kan då påverkas av rättsliga krav, politiska beslut eller förändrade tjänstevillkor som de själva saknar möjlighet att påverka.

– Om de flesta kritiska system är beroende av ett fåtal utländska leverantörer minskar Europas handlingsfrihet i kris eller konflikt, säger hon.

Hon hänvisar till uppgifter från 2025 om att International Criminal Court tillfälligt förlorade tillgång till delar av sina e-posttjänster från Microsoft i samband med att USA införde sanktioner mot domstolens åklagare. Händelsen visade, enligt Dignum, hur politiska beslut i USA kan få direkta konsekvenser för internationella institutioner i Europa.

Lagstiftning som når över gränser

En central fråga gäller hur europeisk suveränitet och rättsstat kan påverkas om den amerikanska regeringen genom lagstiftning eller exekutiva beslut får tillgång till data som lagras i Europa.

Dignum pekar på den amerikanska Cloud Act, som ger amerikanska myndigheter möjlighet att begära ut data från amerikanska bolag även om uppgifterna lagras utanför USA. I en sådan situation riskerar europeiska domstolar att inte ha sista ordet i frågor som rör tillgång till data om europeiska medborgare.

– Då kan europeiska konstitutionella skydd i praktiken kringgås genom utländska rättsprocesser, säger hon.

EU-regler räcker inte hela vägen

EU:s regelverk, som dataskyddsförordningen GDPR och cybersäkerhetsdirektivet NIS2, är enligt Dignum grundläggande för att skydda medborgare och stärka säkerheten. Men de reglerar i huvudsak hur data hanteras – inte vem som äger eller kontrollerar infrastrukturen.

– Om de underliggande systemen kontrolleras från ett annat land kan reglering i sig inte eliminera alla risker, säger hon.

Att spara kostnader i dag kan skapa en strategisk sårbarhet i morgon.

Tekniska och avtalsmässiga skyddsåtgärder som kryptering, data­lokalisering, så kallade suveräna moln och särskilda kontraktsvillkor kan enligt Dignum minska exponeringen. Men så länge leverantören omfattas av utländsk lagstiftning kvarstår en jurisdiktionell räckvidd.

Verkligt oberoende kräver därför mer än teknisk design. Ägarstruktur, leverantörskedjor och rättsligt ansvar är avgörande faktorer. Autonomi blir enligt henne endast partiell om den inte kombineras med strukturell diversifiering och europeisk kontroll över kritiska lager i infrastrukturen.

Kostnad kontra långsiktig motståndskraft

För aktörer inom finans, hälso- och sjukvård samt offentlig förvaltning handlar avvägningen inte enbart om pris och innovationsgrad. Dignum menar att riskbedömningar bör inkludera politiska och geopolitiska dimensioner, inte bara tekniska.

– Att spara kostnader i dag kan skapa en strategisk sårbarhet i morgon, säger hon.

Hon framhåller vikten av kontinuitet, rättslig förutsägbarhet och demokratisk ansvarighet. Diversifiering av leverantörer och en stärkt europeisk kapacitet kan minska systemrisker.

Kräver långsiktiga investeringar och politisk vilja

Om Europa vill minska sitt beroende av USA-kontrollerad AI- och molninfrastruktur krävs enligt Dignum långsiktiga investeringar i egen kapacitet, stöd till europeiska leverantörer, samordnad offentlig upphandling och en mer aktiv industripolitik.

Samtidigt betonar hon att frågan inte enbart handlar om teknik eller datacenter.

– Vi måste fråga oss vilken digital modell Europa vill bygga. Att kopiera storskaliga, vinstdrivna plattformar under europeisk etikett garanterar inte vare sig autonomi eller värdegrund, säger hon.

Enligt Dignum bör teknik tjäna demokratiska mål – inte definiera dem. Hon varnar också för att AI ofta framställs som en universallösning, trots att många samhällsproblem i grunden är institutionella och sociala.

– I vissa fall kan införandet av AI snarare öka komplexitet, brist på insyn och beroende, i stället för att lösa de grundläggande problemen, säger hon.