Bilden är AI-genererad.

Den organiserade brottsligheten i Ukraina har förändrats sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022. Kriget har stört etablerade smugglingsvägar och förändrat förutsättningarna för kriminella aktörer. Men verksamheten har inte försvunnit. I stället har nätverken anpassat sig till nya förhållanden och identifierat nya möjligheter.

Det konstaterar Brian Lee, chef för Observatory of Illicit Economies in Eurasia vid Global Initiative Against Transnational Organized Crime, i en ny Europapolitisk analys från Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).

Enligt analysen har kriminella grupper bland annat expanderat inom narkotikahandel, smuggling och bedrägerier. Digitala verktyg och plattformar har fått en allt större betydelse. Bedrägericentraler har vuxit fram i flera delar av Ukraina och riktar sig i allt högre grad mot offer i Europa och Nordamerika.

Även användningen av ny teknik förändrar brottsligheten. Drönare används redan av kriminella grupper för övervakning och smuggling. Brian Lee pekar på risken att den tekniska och operativa kompetens som utvecklas under kriget också kan komma att utnyttjas av kriminella nätverk, exempelvis genom rekrytering av personer med erfarenhet av drönarsystem och militär teknik.

EU-närmandet kan skapa nya möjligheter

Ukrainas väg mot EU-medlemskap innebär omfattande reformer av rättsväsende, myndigheter och säkerhetsinstitutioner. Men om förändringarna genomförs snabbare än institutionernas förmåga att tillämpa och upprätthålla reglerna kan det uppstå luckor som kriminella aktörer utnyttjar.

Analysen lyfter särskilt fram brister i rättsväsendets kapacitet, ojämn tillämpning av lagstiftningen och korruption inom myndigheter och brottsbekämpande organ. Det handlar inte bara om enskilda kriminella grupper, utan om strukturer som gör det möjligt för organiserad brottslighet att påverka eller utnyttja offentliga institutioner.

Brian Lee varnar för att ett alltför stort fokus på den geopolitiska betydelsen av ett snabbt ukrainskt EU-inträde riskerar att tränga undan kraven på fungerande reformer.

Han betonar samtidigt att riskerna inte är en följd av EU-anslutningen i sig, utan av de sårbarheter som kan uppstå när ett samhälle genomgår omfattande förändringar utan att kontroll- och tillsynsförmågan utvecklas i samma takt.

Smuggling, bedrägerier och vapen på den europeiska marknaden

En av de risker som analysen pekar ut är att kriminella nätverk kan utnyttja Ukrainas västra gränsområden för att föra in illegala varor i EU. I regionen Transkarpatien beskrivs korruptionsnätverk som kopplar samman gränsvakter, tulltjänstemän, brottsbekämpande myndigheter och politiska aktörer. Smuggling kan därmed ske genom ordinarie gränsövergångar och handelsflöden, snarare än via dolda transportvägar.

Även tillverkning av illegala produkter, bland annat syntetiska droger och tobaksvaror, har enligt analysen flyttat västerut för att komma närmare europeiska marknader och tillgången till insatsvaror.

Vapenhanteringen är ytterligare en fråga. Kriget har inneburit en omfattande tillförsel av västerländska vapen till Ukraina och en stor mängd beslagtagna eller erövrade vapen. Även om den ukrainska staten har vidtagit åtgärder för att kontrollera vapenflödena ser Brian Lee en risk för att delar av vapnen kan hamna på illegala marknader när kriget går in i en ny fas.

Analysen lyfter också fram hur kriminella nätverk redan finns etablerade inom EU och kan använda Ukrainas närmare ekonomiska integration för att expandera sin verksamhet. Ökad tillgång till marknader, människor och gränsöverskridande nätverk kan skapa nya möjligheter för verksamheter som redan bedrivs illegalt.

Digital brottslighet och nya kompetenser

För säkerhetsbranschen är analysens beskrivning av den digitala brottslighetens utveckling särskilt relevant. Bedrägericentraler i Ukraina har enligt rapporten blivit en växande del av den kriminella ekonomin. Verksamheterna använder digitala plattformar och organiserade arbetsmetoder för att nå offer i andra länder.

Brian Lee beskriver också hur kriminella aktörer snabbt tar till sig ny teknik och anpassar sina metoder. Drönare är ett exempel. De kan användas för övervakning av polisens rörelser, smuggling över gränser och i vissa fall riktade attacker. Kompetens från krigföringen kan därmed få en fortsättning i kriminella miljöer.

Det innebär att gränsen mellan traditionell organiserad brottslighet och teknikbaserade brottsupplägg blir allt mindre tydlig. Kriminella nätverk kan kombinera fysisk smuggling med digitala bedrägerier, penningtvätt och internationella kontaktnät. Utredningar blir därmed beroende av att myndigheter kan dela information och samordna insatser över nationsgränserna.

Sverige ingår i den europeiska riskbilden

Analysen pekar på att riskerna inte stannar vid Ukrainas gränser. Sverige nämns också i jämförelsen mellan europeiska länders nivåer av organiserad brottslighet och motståndskraft.

I Global Organized Crime Index 2025 hade Ukraina ett kriminalitetsindex på 6,45 och ett motståndskraftsvärde på 4,54 på en tiogradig skala. Motsvarande värden för Sverige var 4,73 respektive 7,38. Indexet mäter dels omfattningen av organiserad brottslighet, dels landets förmåga att motverka och hantera den.

Brian Lee framhåller att EU:s utvidgning därför behöver kombineras med ett starkare operativt samarbete mellan europeiska och ukrainska brottsbekämpande myndigheter. Han pekar bland annat på behovet av gemensamma insatser, informationsutbyte och bättre samordning genom befintliga europeiska mekanismer som Europols informationssystem SIENA och samarbetet inom EMPACT.

Vill koppla ekonomiskt stöd till genomförda reformer

Som åtgärder föreslår analysen att EU tydligare kopplar ekonomiskt stöd och tillgång till den inre marknaden till faktiska resultat i Ukrainas reformarbete. Det räcker inte att lagstiftning och regelverk formellt anpassas till EU:s krav. Myndigheternas förmåga att tillämpa reglerna, utreda brott och motverka korruption måste också kunna följas upp.

Ett annat förslag är att fördjupa det operativa samarbetet mellan ukrainska och europeiska myndigheter genom gemensamma utredningar och insatser. Därutöver bör EU dra lärdom av tidigare utvidgningar, där brister i genomförandet av reformer fortsatt har skapat utrymme för organiserad brottslighet även efter medlemskap.

Enligt Brian Lee är det avgörande att EU och Ukraina inte enbart fokuserar på enskilda brottstyper eller kriminella grupper, utan också på de institutionella och organisatoriska förhållanden som gör brottsligheten möjlig.

Analysen drar slutsatsen att Ukrainas väg mot EU-medlemskap behöver förenas med långsiktiga reformer, fungerande rättsväsende och ett fördjupat europeiskt säkerhetssamarbete. Annars riskerar de sårbarheter som uppstår under omställningen att utnyttjas av kriminella nätverk med verksamhet över hela Europa.