Per Karlsson, SBC

I Sverige finns omkring 64 000 skyddsrum, varav många finns i flerbostadshus. I fredstid kan utrymmena användas som exempelvis förråd, cykelrum eller föreningslokaler, men användningen får inte försämra skyddsrummets funktion.

För bostadsrättsföreningen ligger ansvaret på föreningen i egenskap av fastighetsägare. Det innebär bland annat att skyddsrummets standard ska upprätthållas och att nödvändig utrustning ska finnas tillgänglig.

Myndigheten för civilt försvar, MCF, ansvarar i dag för kontroller av skyddsrum. Efter årsskiftet ska länsstyrelserna ta över kontrollansvaret. Eventuella brister är samtidigt fastighetsägarens ansvar att åtgärda.

48 timmar att ställa om

För styrelserna handlar kravet bland annat om att ha kontroll över vilken utrustning som finns, vad som behöver flyttas ur utrymmet och vem som ansvarar för de olika momenten.

– Ett skyddsrum är lätt att glömma bort när det i vardagen kanske används som cykelrum eller förråd. Men ansvaret finns där hela tiden. Om utrymmet plötsligt behöver tas i bruk är 48 timmar inte särskilt lång tid, säger Per Karlsson, affärsområdeschef för teknisk förvaltning på SBC.

SBC rekommenderar att bostadsrättsföreningar regelbundet kontrollerar skyddsrummets skick och utrustning. Styrelsen bör också ha klart för sig vem som ansvarar för att utrymmet kan ställas i ordning inom tidsgränsen.

Kunskapen behöver finnas kvar

En utmaning är att ansvaret kan påverkas av förändringar i föreningens styrelse. När ledamöter byts ut kan kunskap om skyddsrummets utrustning och underhåll försvinna.

– I praktiken är skyddsrummet sällan en fråga som står högst på styrelsens agenda. Styrelser byts ut, utrymmen får nya användningsområden och kunskapen om utrustning och underhåll riskerar att försvinna över tid, säger Per Karlsson.

SBC anser därför att skyddsrummen bör ingå i föreningarnas löpande fastighetsförvaltning, snarare än att kunskapen om dem ska vara knuten till enskilda styrelseledamöter.