Från och med i år gäller nya regler som stärker säkerheten kring genomförandet av allmänna val i Sverige. Inför riksdags- och kommunvalet 2026 får Valmyndigheten ett utökat ansvar för att analysera och bedöma risker som kan hota både valets genomförande och förtroendet för valsystemet.
Bakgrunden är ett förändrat säkerhetsläge och en ökad oro för cyberangrepp, desinformation och informationspåverkan. Enligt Valmyndigheten har hotbilden mot svenska val successivt skärpts under de senaste åren.
– Det finns aktörer med både avsikt och förmåga att påverka såväl genomförandet av valet som förtroendet för det. Angrepp kan därför inte uteslutas inför valet 2026, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.
Samtidigt betonar myndigheten att det svenska valsystemet är robust. Den pappersbaserade röstningen, den decentraliserade rösträkningen och den höga graden av transparens bidrar enligt Valmyndigheten till en inneboende motståndskraft mot systematiska påverkansförsök.
Obligatorisk incidentrapportering
En central förändring i de nya reglerna är att kommuner, länsstyrelser och utlandsmyndigheter från och med valet 2026 är skyldiga att skyndsamt rapportera incidenter till Valmyndigheten. Syftet är att snabbare kunna skapa nationella lägesbilder under röstnings- och rösträkningsperioden.
Valmyndigheten leder det nationella valnätverket, där flera myndigheter samverkar kring säkerhetsfrågor kopplade till valen. Enligt myndigheten finns förmåga att snabbt sammanställa och dela lägesbilder vid behov.
Utökad ambulerande röstmottagning
Valet 2026 innebär också att fler grupper får möjlighet att rösta genom ambulerande röstmottagare, bland annat personer i polisarrest och boende på SiS-hem. Röstmottagningen sker på plats hos väljaren och genomförs av två utbildade röstmottagare som följer samma grundläggande rutiner som i en röstningslokal.
Kommunerna ansvarar för den ambulerande röstmottagningen och ska enligt Valmyndigheten samverka med polis och SiS kring säkerhetsrutiner.
Digitala röstkort införs
En annan nyhet är införandet av digitala röstkort som komplement till de fysiska. Valmyndigheten uppger att omfattande risk- och konsekvensbedömningar har genomförts för att minimera cyber- och informationssäkerhetsrisker kopplade till den digitala distributionen.
– Förtroendet för valet är centralt. Samtidigt är det nödvändigt att digitalisera delar av processen för att upprätthålla ett robust valsystem, säger Anna Nyqvist.
Han pekar på att Valmyndighetens IT-system redan i dag måste vara tillgängliga under valperioden, bland annat för utskrift av dubblettröstkort, och att säkerhetskraven därför är höga sedan tidigare.
Fokus på samverkan och förmåga
Valmyndigheten ser inte valet 2026 som ett test av ny lagstiftning, utan som ett val där de nya reglerna måste fungera fullt ut. Enligt myndigheten är den viktigaste faktorn för att säkerställa både säkerhet och förtroende en långsiktig satsning på samverkan och förmågehöjning inom hela valadministrationen.
– Vi har under flera år arbetat systematiskt för att stärka skyddet kring valgenomförandet. Genom samverkan mellan myndigheter och ett fortsatt fokus på kompetens och beredskap står vi bättre rustade att hantera försök till påverkan eller störningar, säger Anna Nyqvist.
Valet 2026 blir därmed det första där de skärpta kraven tillämpas fullt ut i ett säkerhetspolitiskt mer osäkert läge.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
