Problemet med bränder i elektroniska produkter växer lavinartat. Hittills har det inte funnits något effektivt sätt att släcka bränderna som orsakas av överhettning eller mekanisk skada i litiumbatterier. Förrän nu. Lösningen kallas AVD. Ett patenterat och testat släckmedel, utvecklat i England, som de närmaste veckorna lanseras världen över.
Litiumbatterier sitter i en rad produkter: mobiltelefoner, laptops, bilar, leksaker, verktyg, hoverboards, elcyklar, e-cigaretter, med mera. I Sverige har hundratals bränder och tillbud med rökutveckling inträffat de senaste åren. Särskilt allvarligt ser man på det ökande antal bränder och tillbud ombord på flygplan, såväl i kabiner som i bagageutrymmen.
När det gäller hoverboards har MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, registrerat 48 bränder sedan juli 2016. Den 16 maj stoppade Arbetsmiljöverket försäljningen av tio av 13 modeller. Batterierna i sig utgör ingen fara. Men bränder kan uppstå om de överladdas, skadas eller utsätts för hög värme. Och då hjälper inte traditionella släckningsmetoder som brandskum, koldioxid eller vatten.
Kort sagt: ingen släckmetod har visat sig effektiv innan AVD (Aqueous Vermiculite Dispersion) som nu i maj lanseras i Europa och USA.
– Vi har höga förväntningar på AVD. Vi ser det som en helt unik produkt med en global marknad säger David Stonier, business development director på Dupré Minerals Ltd i England, som har världspatentet.
Han beskriver produkten som en vattenbaserad samling av vermikulitpartiklar.
– Vad som händer är att vattnet kyler ner eldhärden medan vermikuliten skapar en kvävande skorpa över den. Det har visat sig väldigt effektivt.
Mineralet vermikulit, den verksamma beståndsdelen i AVD, har tidigare använts som isolationsmaterial i skorstenar och som flamskyddande beläggning på tyger och textilier. Nu får det ett nytt användningsområde.
Att det verkligen fungerar visar framgångsrika tredjepartstester, gjorda av välrenommerade ZSW i Tyskland, som bl a gör tester åt Volkswagen, BMW, Audi, Porsche, Bosch, Fein, Li-Tec, ATL och Samsung.
Göteborgsbaserade GPBM Nordic har de nordiska rättigheterna för AVD. Man har tagit fram två specialanpassade släckare som nu i maj marknadsförs under varumärket Housegard i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
– Att traditionella släckningsmetoder inte fungerar beror på att de inte har tillräckligt kylande egenskaper vid den här typen av brand, säger Melker Lang, projektledare på GPBM Nordic.
– Vad som krävs är dels att cellväggarna kyls ned så att fortplantingen av värme till intilliggande celler avstannar. Detta gör att den s k termiska rusningen hindras i de intilliggande cellerna. Samtidigt måste syretillförseln strypas. Och det är exakt vad AVD gör.
Melker Lang upplever att det finns en stor okunskap om litiumbatteribränder, hur de uppstår och vad man bör göra för att skydda sig.
– Vi vill gärna bidra till att öka medvetandet. I Hoverboardsfallen kan en orsak vara överladdning, alltså att batteripaketen laddas upp alltför mycket, säger han.
En annan utlösande faktor kan vara om litiumbatterierna utsätts för värme över 200 grader, till exempel i närheten av en värmekälla. Den tredje är direkt fysisk åverkan, om man exempelvis bryter sönder en iPad eller mobiltelefon.
– Vid den typen av skada kan katod och anod komma i direkt kontakt med varandra och skapa en intern kortslutning, vilket kan resultera i en ”thermal runaway”, alltså termisk rusning.
Förutom bränderna i elektroniska produkter framhåller Melker Lang hela kedjan med batteriinsamling som ett riskområde för bränder.
– Där har inträffat ett antal bränder redan. Det finns över 10 000 insamlingspunkter runt om i Sverige, varav flera kommunala. Dessutom många privata, till exempel i bostadsrättsföreningars regi.
– Genom hela kedjan finns en risk: från insamling, transporter, mellanlagring, sorteringsanläggningar till recycling och fragmentering, avslutar han.
