Sveriges justitie- och migrationsminister skriver i följande debattartikel att han vill kriminalisera terrorresor och terrorträning.
Den så kallade Islamiska statens (IS) terror i Syrien, Irak och Libanon har fördömts av en hel värld. Det senaste året har terrorgruppen mördat tusentals människor, främst muslimer, men också yazidier, kurder, kristna och västerländska medborgare. Bilderna av IS terror mot försvarslösa fångar och organisationens etniska rensning av områden den kontrollerar har väckt avsky hos ledarna för alla världsreligioner och människor i hela världen.
IS terror måste få ett slut och jag är övertygad om att organisationen kommer att besegras. Frågan är hur lång tid det kommer ta och hur många människor som kommer att drabbas innan dess.
IS terror är framförallt riktad mot befolkningen i Irak och Syrien. Det är irakier, syrier och kurder som bär den största bördan. FN, EU och Sverige står bakom den irakiska regeringens, och den regionala regeringen i Kurdistans, ansträngningar för att befria de områden IS idag kontrollerar.
Men terrorismen påverkar också vår del av världen. Människor som bor här har valt att ansluta sig till IS och terrorisera Iraks och Syriens befolkning. Det är helt oacceptabelt. Den svenska regeringen välkomnar därför FN:s beslut att medlemsstaterna ska kriminalisera träning och stöd till terrororganisationer.
Problematiken med personer som reser till konfliktområden för att delta i väpnad extremism eller för att få träning är för all del inte ny. Det var t ex många svenskar som stred för nazismen under andra världskriget. Att Sverige inte lagförde dessa personer när de kom hem är skamfläck i vår historia.
Säkerhetspolisen har idag bekräftade uppgifter om minst 110 personer från Sverige som rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till al-Qaida-inspirerade grupper. Antalet obekräftade personer, där uppgifterna är osäkra, är betydligt fler. Det kan röra sig om ytterligare 150 till 200 personer.
De som reser till konfliktområden och ansluter sig till väpnade extremistgrupper är framförallt ett allvarligt hot mot civilbefolkningen i de länder de verkar. Men de kan dessutom utgöra ett hot när de återvänder, eftersom de kan ha förvärvat kunskaper om hur man genomför terroristbrottslighet och dessutom ha ett nätverk som kan hjälpa till. Regeringen och svenska myndigheter tar detta hot på allvar.
Internationellt pågår ett arbete för att förhindra och bekämpa terrorism. FN har konstaterat att personer som reser utomlands för att delta i terroristhandlingar eller terroristträning utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. För att kunna motverka detta behövs förebyggande insatser mot radikalisering och rekrytering, men också en effektiv straffrättslig lagstiftning. FN:s säkerhetsråd antog därför i slutet av september resolution 2178 (2014). Den svenska regeringen välkomnar beslutet. I resolutionen, som är folkrättsligt bindande, ställs krav på att alla medlemsstaters nationella lagstiftningar ska göra det möjligt att åtala och bestraffa personer på ett sätt som återspeglar allvaret i terrorismbrottslighet.
Regeringen beslutar idag att ge Lars Werkström, rättschef vid Åklagarmyndigheten, uppgiften att som särskild utredare se över om det behövs lagändringar för att Sverige ska leva upp till FN:s krav på straffrättslig reglering. De gärningar som ska vara kriminaliserade enligt FN är att någon reser, eller försöker att resa, till ett annat land än där personen är medborgare eller har sin hemvist, i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar, eller att ge eller få terroristträning. Dessutom ska det vara straffbart att avsiktligt finansiera, organisera eller i övrigt underlätta en sådan resa. Uppdraget ska genomföras skyndsamt och eventuella förslag till lagändringar ska lämnas till regeringen senast den 18 juni 2015. Därefter kan regeringen gå till riksdagen med en proposition.
Det räcker dock inte med kriminalisering. För att minska rekryteringen och stöd till våldsbejakande extremism krävs ett intensivt förebyggande arbete. Det handlar bl.a. om att förebygga att individer lockas till våldsbejakande rörelser och att bistå personer som vill lämna sådana rörelser. Det handlar också om att utveckla stöd till föräldrar och anhöriga som med förtvivlan ser sina kära dras in i terrorsekterna. Arbetet kräver en bred förankring i samhället. Myndigheter, det civila samhällets organisationer och trossamfund har en stor uppgift. I syfte att utveckla det förebyggande arbetet ytterligare utsågs i juli 2014 Mona Sahlin som nationell samordnare för att värna demokratin mot våldbejakande extremism.
En annan viktig del av det förebyggande arbetet utförs av Säkerhetspolisen. Det ingår i Säkerhetspolisens uppgifter att motverka terroristbrott och relaterad brottslighet. I det arbetet ingår bl.a. att försöka förhindra att Sverige används som bas för rekrytering, logistiskt stöd, finansiering eller attentatsplanering och för att motverka att svenskar deltar i terrorism utomlands. Säkerhetspolisen arbetar därför för att personer inte ska resa till konfliktområden för att delta i träning eller strid kopplad till terrorism.
Sverige är inte det enda land som möter denna problematik. Hundratals personer från olika europeiska länder har anslutit sig till IS och andra väpnade extremistgrupper i Syrien och Irak. Samhället har att ansvar för att förhindra detta, både för att stoppa IS från att få ytterligare resurser att terrorisera oskyldiga i Syrien och Irak, men också för att värna säkerheten i Sverige.
Morgan Johansson
Justitie- och migrationsminister
