Problematiken med våldsvågen är otroligt komplex och består av flera lager. Endera måste fler poliser lockas att tjänstgöra, endera måste skola och socialtjänst vara alerta och beredda i ett tidigt skede för att försöka förebygga att unga personer hamnar i kriminella nätverkskretsar.

För det är numera så det oftast börjar – ungdomar i äldre tonåren rekryterar barn som inte är äldre än 12 – 13 år för att inledningsvis sköta nätverkets droghandel. När Brottsförebyggande rådet (Brå) på uppdrag av regeringen genomförde en studie på ämnet visade det sig även att rekryteringen går snabbt. Anna Jonsson, en av utredarna på Brå som är ansvarig för studien, pratar om tidsfönster – det vill säga små luckor då det finns möjlighet för samhället att steppa in och förändra de ungas liv.

Leila Baksi, som arbetar som brottsförebyggande samordnare för Polisen Stockholm City, är inne på samma spår och efterfrågar en lösning som snarare är mångfacetterad än en enkelspårig sådan. Hon menar att arbetet med att komma åt våldsdrivande aktörer kräver en bred ansats, något som sker på flera olika sätt genom utredning av begångna våldsbrott, proaktivt arbete för att förhindra nya våldsbrott, insatser för att komma åt de brottsvinster som är en förutsättning för våldsbrotten och genom att främja avhopp och motverka nyrekrytering till kriminella nätverk.

Stiftelsen Tryggare Sverige är en annan aktör som arbetar mycket med frågan och stiftelsens generalsekreterare Magnus Lindgren skriver i en exklusiv spaning för oss om hur siffrorna för näringslivet ser ut i kölvattnet av gatuvåldet och skjutningarna i våra städer.

Slutligen har vi pratat med säkerhetsexperten och den före detta polisen Jan Persson som är aktuell med boken Klanerna: den systemhotande brottsligheten. Han berättar om bakgrunden till och arbetet med boken samt om sin syn på utveckligen av våldsbrott och kriminella nätverk i Sverige. God läsning!