Med en välplanerad och ordentligt utförd krishanteringsplan minimeras riskerna för negativa konsekvenser för den organisation som drabbas av en kris. Men inget krishanteringsarbete går att genomföra utan en samsyn inom verksamheten.

Peter Klarström, SRS

–  Min första fråga när jag kommer ut till olika verksamheter är alltid: Vad är er definition av en kris? Oftast saknas nämligen en sådan, säger Peter Klarström, chef för affärsenheten Learning & Development på SRS Security. Och en kris kan vara olika för de individer som uppfattar vad som händer i stunden. Men om vi tar en arbetsplatsolycka till exempel – det kan vara en personlig kris för några av medarbetarna och deras anhöriga, men för verksamheten i stort bör det finnas åtgärder att sätta in direkt om något sådant sker och därmed ska det inte heller hanteras som en organisatoriskkris.

Skulle slutsatsen bli att det faktiskt råder en kris så är det viktigt att initialt skapa en gemensam målbild om vad som ska åstadkommas med krishanteringen och sedan jobba med tre huvudsakliga delar: skapandet och upprätthållandet av en gemensam lägesbild, fattande och genomförande av beslut och kommunikation, internt och externt.

– Här är det den befintliga ledningsstrukturen i kombination med det personliga ledarskapet som fäller avgörandet.  

Men hur övar man på något som man inte vet hur det kommer att utspela sig?

– Ta fram ett case utifrån den egna organisationen och kör larmkedjan fram till och med krisgruppens första möte som ska avslutas med beslut om kris eller ej. Detta kan genomföras flera gånger per år med olika case. Sedan bör en tillämpad heldagsövning genomföras någon gång per år för att testa delar av eller hela det den organisatoriska förmågan. Här kan med fördel prioriterade externa intressenter deltaga. Kan verksamheter bara vänja sig vid det har de kommit jättelångt, avslutar Peter Klarström.