“Heta arbeten” inte längre skyddat varumärke

Patent- och marknadsdomstolen har gett SVEBRA rätt i tvisten mot Brandskyddsföreningen. Därmed hävs varumärkesregistreringarna för begreppen Heta Arbeten och SBF – två uttryck som länge varit centrala inom brandskydd.

Bakgrunden är att begreppen sedan lång tid används brett i samhället – av myndigheter, försäkringsbolag, utbildningsaktörer och företag inom bygg och industri. Frågan blev därför om en enskild aktör verkligen ska kunna ha ensamrätt till ord som i praktiken blivit en del av branschens gemensamma språk.

– Ensamrätt till Heta arbeten ska inte ges till en enda aktör. Brandsäkerhet är ett samhällsansvar som vinner på öppenhet och samverkan, säger Lukas Svärd, vd för SVEBRA.

Vad handlar det egentligen om?

Begreppet heta arbeten omfattar arbetsmoment som innebär brandrisk – exempelvis svetsning, skärning eller arbete med verktyg som alstrar gnistor eller hög värme. För att utföra sådana arbeten krävs utbildning och certifiering, något som berör tiotusentals personer i Sverige.

Även SBF används brett som beteckning för normer och regler inom brandskydd, till exempel för brandlarm, sprinklersystem och säkerhetsrutiner på arbetsplatser.

Med andra ord handlar domen inte bara om juridik – utan om hur säkerhetsarbete kommuniceras och genomförs i praktiken.

Kan påverka hela säkerhetsarbetet

Enligt SVEBRA riskerar en varumärkesbunden användning av etablerade begrepp att skapa osäkerhet i branschen. Det kan handla om allt från hur utbildningar utformas till vad företag får kommunicera kring säkerhet.

– Om ett vedertaget begrepp blir juridiskt begränsat kan det leda till osäkerhet kring vad som får sägas och hur information får spridas, säger Lukas Svärd.

Domstolens beslut innebär nu att begreppen åter blir tillgängliga för hela branschen.

Mer än en branschfråga

Även om tvisten rör en specifik del av brandskyddsområdet har den bredare implikationer. Brandsäkerhet är en del av samhällets grundläggande säkerhet – och påverkar allt från arbetsmiljö till försäkringsskydd och riskhantering.

I en tid där krav på säkerhet och efterlevnad ökar, blir också språket och standarderna kring säkerhetsarbete allt viktigare. Domen sätter fingret på en central fråga:

Vem “äger” egentligen de begrepp som används för att skydda människor, verksamheter och samhälle?

En mer öppen väg framåt

För säkerhetsbranschen innebär beslutet sannolikt en ökad tydlighet – men också ett större ansvar. När centrala begrepp inte längre är knutna till en enskild aktör, ökar behovet av samordning, gemensamma definitioner och kvalitetssäkring.

För den som inte arbetar i branschen kan frågan verka teknisk. Men i praktiken handlar den om något betydligt större: Hur vi tillsammans skapar ett säkrare samhälle – där kunskap delas, förstås och används av alla.