– Rapporten visar tydligt att vi står inför betydande utmaningar med minskat förtroende för digitaliseringen som möjliggörare, samtidigt som Sverige halkar efter på den globala rankingen i cybersäkerhet. Å andra sidan ser vi en fortsatt stark vilja från svenska folket att bidra till nationens säkerhet. Att 8 av 10 svenskar är villiga att bidra med […]
– Rapporten visar tydligt att vi står inför betydande utmaningar med minskat förtroende för digitaliseringen som möjliggörare, samtidigt som Sverige halkar efter på den globala rankingen i cybersäkerhet. Å andra sidan ser vi en fortsatt stark vilja från svenska folket att bidra till nationens säkerhet. Att 8 av 10 svenskar är villiga att bidra med privat digital utrustning till Sveriges försvar bör ses som en resurs och ett starkt vittnesmål om ett enat land, säger Lars Kry, vd, Nexer Group.
Den minskade optimismen kring digitaliseringens möjligheter kan kopplas till flera faktorer, inklusive frekventa cyberattacker, en ökad global hotbild, samt en växande medvetenhet om riskerna med digital teknik. Allt färre tror idag att digitaliseringen kan minska antalet konflikter i världen, samtidigt som allt fler tror att den leder till fler farliga vapen. Å andra sidan tror allt fler att digitaliseringen leder till ökad välfärd och bättre brottsbekämpning, vilket belyser digitaliseringens dubbelnatur som möjliggörare och potentiell fredsskapare, men också källa till nya spänningar.
Svenskarnas tro att digitalisering kan främja demokrati har förändrats med en trend mot ökad skepticism. 77 procent tror att digitaliseringen leder till statlig övervakning, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2022. Oron för att digitaliseringen ökar spridningen av desinformation är fortsatt hög, även om den har minskat något sedan 2022 (från 89 procent till 84 procent).
Antalet svenskar som uppger att de blivit utsatta för cyberbrott är oförändrat sedan 2022: 25 procent män och 18 procent kvinnor. Trots detta känner sig 47 procent mer oroliga för cyberattacker sedan kriget i Ukraina bröt ut – en ökning med tio procentenheter sedan 2022 – och allt färre vill dela information online. Dessutom har förtroendet för såväl företags som myndigheters förmåga att skydda sig mot cyberbrott minskat sedan 2022. Minskningen är fem procentenheter för företag (från 24 procent till 19 procent) och sju procentenheter för myndigheter (från 28 procent till 21 procent). Sammantaget tyder detta på en ökad medvetenhet om sårbarheter och konsekvenser av cyberbrott.
”Rapporten visar en alarmerande brist på förtroende för vår förmåga att skydda oss mot cyberbrott. Att endast 2 av 10 svenskar känner sig trygga är därför en kraftig väckarklocka för både myndigheter och företag”, säger Jesper Svegby, vd, Nexer Cybersecurity.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
