Jan Kallberg

Det saknar betydelse om Sveriges försvarsbudget är en, två eller tre procent av BNP om folket inte är beredda att slåss för att försvara sitt samhälle, sin demokrati och folkstyre. Det kräver inte bara sammanhållning utan en genuin och personligt accepterad förståelse för vad som är på spel.

Därför är grunden för ett totalförsvar värderingar, normer och insikter som i första hand familjen och skolan förmedlar. Idag lever vi i ett samhälle som skonats från att vara i närheten av omvärldens brutalitet under flera decennier. Parallellt med detta kämpar skolan med allt sämre studieresultat och mer fokus mer på vad som skiljer än vad som förenar. Det är bra att förstå samhällets brister så unga människor kan se en framtid i att läka dessa brister men först måste man ha en förståelse för vad samhället representerar och vad samhället står för. Dagens samhälle är historiskt sett ett enastående välutvecklat samhälle där alla myndiga har rösträtt, den finns tillgång till sjukvård och äldrevård, resurser åt funktionsnedsatta och det är fritt för var och en i myndig ålder att ställa upp till val för att leda delar av samhället. Du kan säga vad du tycker utan hot om repressalier. Under de senaste 150 åren har samhället blivit bättre, mer jämställt och det är något som skiljer sig från de totalitära krafter som idag utgör hotet.

Försvar är en praktisk verksamhet

Skolan är ingen hyllningsmaskin men utan insikt vad samhället står för är det omöjligt att se skillnaden mot ett urspårat totalitärt Ryssland som drivs av fascister vars enda intresse är att exploatera omvärldens svagheter. Det kan till och med framstå som attraktivt, när ryska påverkansoperationer öser bränsle på utlänningshat och splittring, i syfte att bryta upp samhället för att driva extremhögern bort från lojalitet med det svenska samhället parallellt som samma påverkansmaskiner göder antisemitism och konspirationsteorier till extremvänstern. Det bryter även upp sammanhållningen i breda folklager allt eftersom den bildade medborgaren blir en utdöende art i den fallerande skolans bakvatten.  

Försvar är i slutändan, när diplomati, avskräckning och motmedel misslyckats, en praktisk verksamhet som är sanktionerat våld för att bryta en angriparens vilja att fortsätta angreppet.

Det finns ingen marknad för försvarsvilja, orubblighet och stridsvilja.

Vad gör att människor är beredda riskera livet, och potentiellt ha ihjäl en motståndare som vägrar avsluta sitt angrepp, som en sista utväg att försvara ett samhälle och ett folk? Kontext. Förståelse. Sammanhang. Övertygelse. Inget av detta kan man köpa. Det finns ingen marknad för försvarsvilja, orubblighet och stridsvilja. Det är en inre resa och en acceptans som byggs upp under ens uppväxt och mognar under ens vuxna år. Under kalla kriget var inte styrkan vägbaser, skyddsrum, radarjaktledare och mobiliseringsförråd. Det var övertygelsen och insikten vad som behövde göras och vad som var på spel.  

”Håll gränsen”

När statsminister Fälldin sa ”håll gränsen” utbröt ingen diskussionsklubb eller frågelek. Alla inblandade visste vad som behövde göras i värsta fall och vilken roll man hade. Det trovärdiga totalförsvaret är var och ens förståelse och försvarsvilja.

Talet om det nya totalförsvaret och upprustning blir aldrig verklighet så länge unga människor lämnar skolan utan att förstå värdet av frihet, demokrati och styrkan i den samhällsordning alla gemensamt formulerat genom Riksdagen av folket. Ser man inte värdet av det öppna samhället och folkstyre kommer man inte att riskera vad som krävs när det gäller.

Jan Kallberg, FD, JK
senior fellow vid Center for European Policy Analysis (CEPA), Washington D.C.,
tidigare reservofficer och krigskompanichef under kalla kriget.