Efter ett cyberangrepp är den mest avgörande faktorn inte orsaken utan responsen. Ledarskapet sätts på prov, processer granskas och förmågan att återhämta sig snabbt blir en avgörande konkurrensfördel. Ändå behandlar många organisationer fortfarande dataåterställning som en reaktiv kostnad snarare än en strategisk förmåga. Det är dags att ändra det tankesättet. Det skriver Rick Vanover och Nichole Friberg, Veeam Software.
Resiliens måste vara utgångspunkten. Verksamheter som förbereder sig på störningar kan svara med snabbhet och kontroll – långt mer effektivt än att försöka förebygga varje incident eller att leta syndabockar när något går fel. En skuldbeläggande kultur försvagar återhämtningsinsatserna. Enligt Veeam 2025 Ransomware Trends and Proactive Strategies Report byter 24 procent av organisationerna ut sina säkerhetschefer efter en attack. Samma rapport visar dock att företag med en modell med delat ansvar inom cybersäkerhet klarar sig bättre: 73 procent av dem som framgångsrikt avvärjde en attack hade en kultur där cybersäkerhet var allas ansvar.
För it-ledare måste fokus ligga på hur de leder under en kris. Det kräver förberedelser med tydliga roller, regelbundna övningar och en djup förståelse för systemens sårbarheter. De mest resilienta teamen nöjer sig inte med teorier – de tränar för verkliga scenarier.
En vanlig svaghet är inkonsekvens i återhämtningsprocesser mellan avdelningar eller regioner. Att standardisera rutiner för backup och genomföra regelbundna tester kan kraftigt minska kaoset vid en kris. Men sårbarheterna finns inte bara i den privata sektorn. MSB:s mätning från 2024 visade att endast 8 av 120 deltagande myndigheter uppfyllde säkerhetskraven, vilket understryker systematiska brister.
Tidigare erfarenheter av ransomware kan skapa falsk trygghet. Hoten utvecklas snabbt och kringgår ofta äldre skydd. Veeams rapport visar att 69 procent av organisationerna trodde att de var väl förberedda före en attack, men efteråt sjönk självförtroendet med över 20 procent. Detta visar riskerna med självtillfredsställelse. Resiliens är inte en engångsinvestering – den kräver kontinuerlig utveckling. Även små förbättringar är bättre än att stå still.
Artificiell intelligens förbättrar redan anomalidetektering, men dess potential inom återhämtning är ännu större. AI kan identifiera var data finns, hur den är klassificerad och vad som är mest kritiskt att återställa – något som är avgörande vid en kris. Den stödjer också regelefterlevnad, kostnadsoptimering och strategisk planering. I Sverige har företagens AI-användning mer än fördubblats – från 10,4 procent år 2023 till 25,2 procent år 2024, enligt SCB.
Trots ökade investeringar testar färre än hälften av organisationerna regelbundet sina återhämtningsförmågor. Det är som att äga en brandsläckare men aldrig kontrollera om den fungerar. Återhämtning måste behandlas som en affärskritisk funktion – i nivå med säkerhet och regelefterlevnad. Den avgör om en kris förblir en störning eller utvecklas till en katastrof.
Verksamheter som ser återhämtning som en strategisk tillgång kommer att vara bättre rustade att möta framtida utmaningar. I dagens landskap är resiliens inte bara en hygienfaktor – det är en konkurrensfördel.
Rick Vanover, Vice President, Product Strategy, Veeam Software
Nichole Friberg, Nordic Manager, Veeam Software
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
