Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Som en del av höstbudgeten presenterade regeringen vad de beskriver som den ”största satsningen på det civila försvaret sedan kalla krigets slut”. Från ett budgetutrymme på ca 6,5 miljarder 2024 ska det civila försvarets budget successivt ökas till 15 miljarder kronor 2028. Reservkraft ingår i satsningen. […]
Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Som en del av höstbudgeten presenterade regeringen vad de beskriver som den ”största satsningen på det civila försvaret sedan kalla krigets slut”. Från ett budgetutrymme på ca 6,5 miljarder 2024 ska det civila försvarets budget successivt ökas till 15 miljarder kronor 2028. Reservkraft ingår i satsningen. En förstärkning av det civila försvaret är viktigt men fler behöver se över sin krisberedskap, inte minst företagen.
Nyligen räknade vi in ett år med terrorhotnivå 4 i Sverige och justitieministern har meddelat att nivåbedömningen står fast. Det innebär att myndigheternas bedömning av sannolikheten för att aktörer både har avsikt och förmåga att genomföra attentat är hög. Säpo har å sin sida pekat på risken med förnekbara angrepp, desinformation och systematiska säkerhetshotande aktiviteter. I kombination med det höga terrorhotet framstår en komplex bild av hur den geopolitiska situationen får efterverkningar för vårt land och hur yttre säkerhet påverkar inre. Läget kan förändras snabbt och sammantaget gör detta krisberedskap till en aktuell och än viktigare fråga för de flesta verksamheter.
Energiförsörjning och datakommunikation utgör ett särskilt utsatt område. Säkerhetstjänster har varnat för risken med attacker mot el- och datanäten och i våras uppdagades ett försök till kartläggning av Sveriges kommuners reservkraftsanläggningar. Samtidigt är samhällets beroende av ständig tillgång till el och datakommunikation större än någonsin. Behovet kommer dessutom att öka i takt med fortsatt digitalisering, driven av AI-utvecklingen och omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Sårbarheten kommer därmed troligtvis att öka.
Vi kan konstatera att det tyvärr inte längre är en fråga om, utan när, vår samhällskritiska infrastruktur kommer att utsättas för attacker. Även om regeringen skjuter till extra pengar i budgeten, pekar myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) på att det skulle behövas ytterligare satsningar.
Coromatic arbetar dagligen med att säkra oavbruten kraftförsörjning och datakommunikation i verksamhetskritiska anläggningar och är därmed medvetna om de sårbarheter som finns i den samhällskritiska infrastrukturen. Vi ser att en omfattande störning i el- eller datakommunikation snabbt kan riskera driften i verksamheter och till och med lamslå ett helt samhälle.
Säkerhetskänsliga verksamheter som exempelvis sjukhus och vissa myndigheter har ofta bra beredskap för avbrott och kriser, men alla organisationer måste börja ta frågan om att säkra el- och datakommunikation på allvar. Fler behöver genomföra riskanalyser för att identifiera områden med hög sårbarhet i sina verksamheter och därefter säkra tillgången till kritiska resurser i form av en plan B. Beredskap innebär inte enbart att undvika kostsamma avbrott utan är mer omfattande. Viktiga samhällsfunktioner ska säkras så att de fungerar, för att skydda medborgarnas säkerhet och välbefinnande, även i en krissituation.
Företagen kan behöva omprioritera sina resurser och se till att frågan om el och datakommunikation blir en lika självklar del av det strategiska arbetet som exempelvis ekonomisk styrning och personalfrågor. Att investera i robust fysisk infrastruktur är ingen kostnad – det är en investering i utveckling, framtid och säkerhet.
Vi menar att alla organisationer verkligen behöver ta hoten mot kritisk infrastruktur, fysisk och digital, på stort allvar och uppmanar till genomförandet av riskanalyser kring avbrott i el- och datakapacitet, samt att se över kritiska system.
Världen har förändrats. Därmed finns även ett förhöjt behov av att stärka samhällets motståndskraft genom bättre beredskap för vår kritiska infrastruktur.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
