Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Förtroende är grunden i alla mänskliga relationer. Utan det kan det inte finnas något värdeutbyte, ingen gemenskap, och ingen intimitet.
Om vi inte litar på vår levnadspartner blir relationen varken långvarig eller kärleksfull. Om vi inte litar på en affärspartner kommer arbetet knappast ge stora framgångar. Och om vi inte inte litar på samhället och dess funktioner blir det svårt att se en tydlig anledning att engagera oss i vårt närområde, och än mindre i resten av världen.
Förtroende får fantastiska saker att hända. Det får oss att känna oss uppskattade, framgångsrika och trygga, men problemet är att människor är opålitliga. Vi har en naturlig, biologisk läggning att vara kortsiktiga, ofta själviska aktörer, och det är en egenskap vi aktivt måste träna oss att motverka.
Forskning visar att de flesta människor kommer att ljuga, fuska eller stjäla om de hamnar i en position där de tror att de kan komma undan med det. Utöver det, så faller vi instinktivt offer för ”oss mot dem-tänkande”, som vi sedan använder för att rättfärdiga lögner eller grader av fusk.
Historiskt har problematiken lösts genom att bygga institutioner som ett rättssystem, banker, tillsynsmyndigheter, samt pensions- och hälsoinspektörer, allt i namnet att skapa och befästa förtroende mellan olika parter i vårt samhälle. Institutioner tillåter människor från hela världen att kunna lita tillräckligt på varandra för att skapa, tillsammans. Och resultaten är otroliga.
”Om tillit bygger vår civilisation, så raseras den utav bristen på tillit”
Men problemet kvarstår. Institutioner står på mänsklig grund och är sammansatta av individer. Som ett resultat har institutioner regelbundet blivit korrumpta och tar till olika former av lögner och fusk för att gynna sig själva på bekostnad av alla andra.
När institutioner misslyckas blir konsekvenserna svåra. Om det är illa, så tappar en befolkning eller grupp inte bara förtroendet för institutionen i som korrumperats, utan även för de incitament som fanns på plats för att förhindra korruptionen, på de organ som överser dem. Om tillit bygger vår civilisation, så raseras den utav bristen på tillit.
Web3-aktörer påstår gärna att Blockchain och Crypto är svaret på detta. Att tekniken kan skapa förtroendeinbyggt i den.
Trots att blockchain är grunden mitt företag står på, är min syn på tekniken inte fullt så naiv.
I princip så tror jag att det går att bygga in förtroende i väldigt många system, men det måste ske sakta och med stor eftertanke. Jag tror heller inte att man bör starta med några av de absolut mest komplicerade systemen som mänskligheten skapat. Man bör istället börja smått, med saker som vi redan är överens om i samhället.
För utan koncensus vem ska då bestämma hur saker ska göras? Vi pratar kod. Någon måste sätta upp systemen och ta beslut om vad som ska genomföras och varför. Om en teknik ska hjälpa oss att tillföra förtroende, så är det en fördel om vi först håller med varandra om vad som är korrekt och riktigt.
”Det är enkelt för oss att komma överens om vad säkert innebär”
Ta det vi jobbar med på TRUE som exempel; vi hjälper organisationer att automatiskt ge ut officiella dokument, så som certifikat, licenser, diplom och bevis. Med hjälp av blockchain blir de i princip omöjliga att förfalska eller förstöra. Med det menar vi att dem inte går att förändra efter att dem blivit utgivna, och att det är väldigt enkelt att spåra vem som gett ut dem, och vem som varit mottagaren. Det innebär att om en institution skulle bli korrupt och använda tekniken fel, så är det uppenbart vem som gjort felet, och man kan lätt åtgärda problemet.
Det vi gör med dokument, sättet vi bygger in förtroende är förhållandevis enkelt. Varför? Jo, för att alla i samhället vill att ett viktigt dokument ska vara korrekt. Precis alla, utom möjligen den individ som försöker förfalska eller lura. Vi övriga vill ha det säkert. Individer. Företag. Institutioner. Och regeringar. Och det är enkelt för oss att komma överens om vad säkert innebär.
När vi tycker lika är det förhållandevis enkelt att bygga in förtroende i systemet. Men det får trots detta otroligt stora implikationer.
Skulle man implementera blockchain-teknik på ett bra sätt för säkra original-dokument överallt, så skulle vi till exempel slippa att dubbelkolla någons CV, eller ägarbevis, Pass och Visum, födelsebevis, eller någons ålder på ett körkort.
Har blir det tydligt vad som är möjligt med ett samhälle utan friktion. Ett samhälle med inbyggt förtroende.
Blockchain, Crypto och Web3 kommer säkert att ta plats i många delar av vårt samhälle över tid, men jag tror att, precis som med allt nytt, att starta där det redan finns koncensus. Med något enklare än det globala banksystemet. Vi kommer nog tyvärr att se många fler skandaler likt den som FTX, inom olika områden, innan tekniken kan ersätta förtroende inom dem komplicerade systemen.
