Skolverket har tagit fram rekommendationer som handlar om hur skolorna i sin tur tar fram gemensamma skriftliga rekommendationer kring användningen av AI. I dessa listas följande som viktigast för skolor att vara vaksamma på:

  • Vilken data de lämnar ut till chattbottar
  • Vara medvetna om AI-tjänster kan innehålla felaktigheter
  • Att chattbottar inte är utvecklade utifrån svensk läroplan
  • Att det finns risk för fördomar och skevheter i det som AI-botarna skapar
  • Att chatbottar ökar risken för fusk

– Personligen tycker jag det är viktigt att lärare och annan skolpersonal försöker använda verktygen för att själv kunna ta ställning till hur de fungerar och vilka texter, bilder, man kan få. Ett råd kan vara att använda en chatt-bot för att få hjälp att skapa en lektion i ett ämnesområde som man som lärare har koll på för att få syn på vad, eller vilket svar man kan få, för då kan man värdera innehållet som troligen är mycket förtrogen med, säger Kristina Alexanderson.

AI ett verktyg för skolarbetet

Just frågan om att AI och chattbottar kan användas som fusk är en diskussion som figurerat under en tid, men Kristina Alexanderson menar på att AI faktiskt kan användas som en idégenerator och stöd också.

– Om vi pratar om fusk som att använda AI-tjänster som kan skapa text, bild eller ljud kring ett visst innehåll så kommer skolor ha svårt att hindra att elever använder dessa. Skolan kan däremot välja att använda AI som ett verktyg för att ge elever möjligheter till lärande, som till exempel att använda chattbottar som personliga assistenter, som ett stöd i lärandet för att pröva elever på färdigheter och för att hjälpa elever att få snabb och tydlig feedback på texter och idéer. Skolan behöver förhålla sig till AI som ett verktyg, och kanske snarare se det som en möjlighet att hjälpa elever att förstå hur de kan använda verktyget som ett stöd för skolarbete, fortsätter hon och tillägger:

– Skolverket skriver på sin sida ” Skolverket avråder från inlämningsuppgifter som betygsunderlag om man inte kan säkerställa tillförlitligheten.”

”Elever är nyfikna”

Internetstiftelsen gjorde förra året en studie, Svenskarna och AI, där man såg att nära en tredjedel av svenskarna tror att AI kommer ha en negativ påverkan på framtiden. 36 procent tror att AI kommer ha en lika positiv som negativ påverkan och 19 procent tror att AI kommer ha en övervägande positiv påverkan. Men hur är det med yngre personer och elever?

– Vad gäller elevers attityd specifikt är det inget vi har siffror på, men min egen upplevelse är att de är nyfikna och ser möjligheter som med all annan teknik som kan underlätta vardagen.

Hur arbetar du och ni på Internetstiftelsen med dessa frågor?

– Vi har en öppen lärarresurs som heter Digitala lektioner, som är en lektionsbank för skolan i vilken det finns lektioner kring AI och poddar och där jag har mött lärare som arbetar med AI tillsammans med sina elever. Vi genomför även fortbildning och en rad föreläsningar för lärare kring AI. Dessutom har vi genomfört flera utbildningstillfällen kring AI, säger Kristina Alexanderson

– Om man lyfter blicken utanför skolan gör vi även folkbildande insatser kring AI, bland annat genom vår kunskapssatsning internetkunskap.se. Slutligen ger vi ut rapporter som Svenskarna och AI för att bidra med fakta och insikter hur användningen ser ut i Sverige.

Under årets Internetdagarna är AI ett speciellt fokusområde. Kristina Alexanderson kommer att medverka under programpunkten Hur påverkar AI skolans uppdrag att lära ut källkritik? Som hålls måndagen den 25 november klockan 13:00 – 14:00.