Den 1 augusti trädde Lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster trädde i kraft. Lagen bygger på EU-regler, det så kallade NIS-direktivet, och syftet är att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom EU. Den nya lagen omfattar bland annat de som levererar digitala tjänster till sjukvården, banker, energi- och transportsektorn. 

Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här

Nätverk och informationssystem spelar en viktig roll i samhället. Deras tillförlitlighet och säkerhet är grundläggande för ekonomisk och samhällelig verksamhet. Säkerhetsincidenter är ett allvarligt hot mot systemens funktion och kan undergräva användarnas förtroende och medföra allvarliga konsekvenser för unionens ekonomi.

Richard Oehme: ”Låt inte NIS-direktivet bli din semestersabotör”

NIS-direktivet ställer krav på både Sverige som medlemsland och på svenska leverantörer av samhällsviktiga tjänster och vissa digitala tjänster. Samhällsviktiga tjänster ska arbeta systematiskt och riskbaserat med informationssäkerhet. Både leverantörer av samhällsviktiga tjänster och digitala tjänster ska rapportera incidenter till MSB. Sverige ska bland annat utöva tillsyn över att NIS-regleringen efterföljs och samarbeta med andra medlemsstater för att förebygga och hantera allvarliga incidenter.

Linda Kante

Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik

Sponsrat innehåll från Stratsys
ANNONS

Fler regelverk, fler processer, allt sämre kontroll 

Cybersäkerhetslagen är i kraft sedan januari. Antalet organisationer under tillsyn trefaldigas – från 300 till 900. Och enligt [...]