Bilden är AI-genererad.

Ekots genomgång av offentliga handlingar från tillsynsmyndigheterna visar att en lång rad verksamheter har fått krav på att åtgärda brister i sitt säkerhetsskydd under 2025 och fram till september 2026. Kraven varierar i allvarsgrad och i vissa fall har samma verksamhet fått flera förelägganden eller åtgärdskrav.

Det handlar om aktörer inom bland annat infrastruktur, energiförsörjning och transport. Även mindre verksamheter och större, välkända bolag finns med i granskningen.

Säkerhetsskyddet ska skydda verksamheter och information som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot bland annat spionage, sabotage och terrorism. Ansvaret för att skyddet fungerar ligger hos den organisation som bedriver verksamheten.

– En brist i säkerhetsskyddet är per definition en risk för Sverige, säger Carolina Paasikivi, chef för Säkerhetspolisens säkerhetsavdelning, till Ekot.

Brister i analyser, personalsäkerhet och informationshantering

Bland de brister som tillsynsmyndigheterna har upptäckt finns otillräckliga analyser av vilken verksamhet och information som behöver skyddas. Det förekommer också brister i rutinerna för hantering av hemliga uppgifter och i säkerhetskontroller av personal.

I vissa fall har det även funnits lokaler där samtal kunnat avlyssnas.

Bristerna är särskilt allvarliga eftersom de kan ge obehöriga tillgång till information om samhällsviktiga funktioner och verksamheter. Enligt Carolina Paasikivi kan främmande makt komma över uppgifter om svenska vitala system, förbereda skadlig verksamhet eller försöka infiltrera organisationer och rekrytera insiders.

Hon beskriver utvecklingen som allvarlig och pekar på att det försämrade säkerhetspolitiska läget har gjort behovet av ett fungerande säkerhetsskydd tydligare.

Energi och transporter pekas ut

I en del av granskningen har Ekot tittat närmare på energi- och transportsektorn. Svenska kraftnät har tillsyn över säkerhetsskyddet hos aktörer inom energisektorn. Ylva Söderlund, som till oktober var chef för myndighetens tillsynsenhet, uppger att de upptäckta bristerna har inneburit säkerhetsrisker.

Hon pekar på att sårbarheter kan utnyttjas av antagonister, särskilt i ett läge där hotbilden är aktiv.

Även Transportstyrelsen har utfärdat åtgärdskrav. Myndighetens tillsyn omfattar bland annat vägtrafik, sjöfart, spårbunden trafik och civil luftfart. Bristerna har bland annat handlat om felaktiga säkerhetskontroller av personal och bristande hantering av känsliga uppgifter.

Tomas Åström, chef för säkerhetsskyddstillsynen på Transportstyrelsen, beskriver allvaret i bristerna som varierande – från sådant som innebär ringa skada till brister som skulle kunna orsaka skada för Sveriges säkerhet.

Försämrat säkerhetsläge ställer högre krav

Enligt Säkerhetspolisen har behovet av säkerhetsskydd blivit allt tydligare i takt med att hoten mot Sverige utvecklats. Samtidigt visar granskningen att bristerna fortfarande är utbredda, även om säkerhetsskyddet har förbättrats under de år som lagstiftningen funnits.

Ekot har inte fått några uppgifter om åtgärdskrav som rör försvaret eller försvarsindustrin. Det innebär inte att granskningen visar att sådana brister saknas, utan att uppgifter på området inte har lämnats ut.

De omkring 100 åtgärdskraven visar sammantaget att säkerhetsskyddet fortfarande är en utmaning i flera delar av det svenska samhället. Brister i analyser, personalsäkerhet och hantering av skyddsvärd information kan skapa möjligheter för främmande makt att komma åt uppgifter eller påverka verksamheter som är viktiga för landets säkerhet.