Patrik Oksanen och Andreas Edevald är författare till den uppmärksammade boken Den sista lögnen – Estonia och den ryska spionens lögn. Oksanen är knuten till tankesmedjan Frivärld och Försvarshögskolan. Edevald är tidigare diplomat och har varit verksam i Ukraina och Kina. Båda har under lång tid skrivit och föreläst om ryska metoder och säkerhetspolitik.
Den 8 oktober medverkar de på Perspektiv Säkerhet (tidigare Säkerhetsgalan) under rubriken ”Vem styr bilden av verkligheten? – Ryssland, desinformation och kampen mot lögnen”. Med utgångspunkt i boken kopplar de historien om Estonia till dagens informationsmiljö och säkerhetsläge.
Patrik, vad gör just det här fallet relevant för den som arbetar med säkerhet i Sverige i dag?
– Det är en historia som berättar så mycket om de ryska metoderna, hur en tragedi kan exploateras. Jag tror att en läsare kommer att få flera upplevelser av karaktären ”åh fan” när vidden av kontinuitet sjunker in. På det sättet är det en viktig och relevant bok, för det är lättare ibland att förstå metoderna genom att gå tillbaka i tiden och lägga ut de långa linjerna.
Andreas, vad överraskade dig mest under arbetet med boken?
– I boken avslöjar vi den ryska underrättelseofficer vars uppdrag delvis bestod av att skapa en konspirationsteori om Estonia. Det som överraskade mig mest var hans intellektuella fåfänga och behovet av att synas, höras och framhäva sig själv. Det ledde till att vi kunde kartlägga stora delar av hans liv och på ett märkligt sätt lära känna människan bakom fasaden.
Patrik, vad är det som får en påverkansberättelse att leva vidare även när centrala uppgifter har motbevisats?
– Människans hjärna är byggd för berättelser och vill skapa sammanhang i kaos. Det gör att vi dras till konspirativa berättelser för att de är spännande, kittlande och lockande. Sedan har vi repetitionen som faktor. Redan Bengt af Klintberg, folklivsforskaren som är expert på vandringssägner, var i slutet av 90-talet lite uppgiven i en intervju och konstaterade att till sist blir sådana här historier ”sanna”.
Andreas, vad har erfarenheterna som diplomat i Ukraina och Kina gett dig?
– Det har gett mig unika erfarenheter och i det kinesiska fallet verkligen lärt mig hur det är att bo och verka i en extremt annorlunda och övervakad miljö.
Patrik, vilka frågor borde fler svenska säkerhetschefer ställa om den egna organisationens sårbarhet för informationspåverkan?
– Förstår organisationerna metoderna och hotaktörernas syften? Finns det en förmåga att föra den egna organisationens berättelse proaktivt, och finns det en förmåga att snabbt fånga upp påverkan riktad mot organisationen och hantera det?
Andreas, vilken lärdom vill du att deltagarna på Perspektiv Säkerhet tar med sig till sin egen verksamhet?
– Glöm inte historien, i synnerhet inte när det gäller ryska operationer då de ofta använder sig av samma metoder.
Möt författarna på Perspektiv Säkerhet
I programpunkten ”Vem styr bilden av verkligheten? – Ryssland, desinformation och kampen mot lögnen” berättar Oksanen och Edevald om hur en rysk GRU-överste för trettio år sedan skapade en konspirationsteori om Estonia som lever vidare än i dag.
Författarna visar hur påverkansoperationer byggs upp och utnyttjar sårbarheter, med kopplingar till en polariserad informationsmiljö, ett skärpt säkerhetsläge och den nyligen genomförda valrörelsen.
Perspektiv Säkerhet arrangeras av Aktuell Säkerhet och Företagsuniversitetet den 8 oktober 2026 i Stockholm.