Regeringen har utsett Martin Holmgren till nationell samordnare mot idrottsrelaterad brottslighet och allvarliga ordningsstörningar inom idrotten.
Uppdraget är tydligt: skapa en mer sammanhållen struktur för det strategiska och långsiktiga arbetet mellan myndigheter, idrottsrörelsen och andra aktörer.
Det säger också något om problemet. Det saknas inte aktörer som arbetar mot brottsligheten. Det som nu ska förstärkas är förmågan att göra det tillsammans.
Holmgren ska identifiera hinder och brister i dagens arbete, främja informationsutbyte och samarbete samt effektivisera insatser på nationell, regional och lokal nivå. Han ska också föreslå konkreta åtgärder och sprida goda exempel.
För säkerhetsarbetet är just informationsdelningen central. När flera aktörer sitter på olika delar av bilden riskerar både lägesbild och åtgärder att bli splittrade.
Ska kapa glappen
Martin Holmgren har erfarenhet från både idrottsrörelsen och rättsväsendet. Han har haft uppdrag inom flera specialidrottsförbund och Riksidrottsnämnden och varit generaldirektör för både Domstolsverket och Kriminalvården.
Den kombinationen är en viktig del av regeringens val av samordnare.
Riksidrottsförbundet välkomnar utnämningen och menar att Holmgrens kunskap om både idrottsrörelsen och rättsväsendet kan bidra till att aktörerna tar nästa steg i arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet.
– Våld, hot och kriminalitet har ingen plats inom idrottsrörelsen, säger Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet.
RF har samtidigt ett eget åtgärdspaket för att stärka idrottsrörelsens motståndskraft mot brottslighet.
Från läktarproblem till säkerhetsfråga
Det nya samordningsuppdraget placerar idrottsrelaterad brottslighet i ett bredare säkerhetsperspektiv. Det handlar inte bara om vad som händer på läktaren, utan om hur myndigheter, idrottsorganisationer och andra aktörer kan dela information och samordna insatser före, under och efter händelser.
Holmgrens uppdrag blir därmed att identifiera var systemet inte fungerar tillräckligt bra – och vad som behöver förändras.
Det är en uppgift som kan bli avgörande för om arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet fortsätter som en rad separata insatser eller utvecklas till en gemensam nationell säkerhetsstruktur.