Sverige bygger nu upp nationella beredskapslager av spannmål som ska kunna försörja civilbefolkningen och Försvarsmakten under en längre kris eller ett krig. Målet är att lagren ska räcka mellan tre och sex månader, beroende på säkerhetsläget och de resurser som regeringen avsätter.
Satsningen är en del av det återuppbyggda civila försvaret och omfattar inte bara spannmål. Myndigheten planerar även att lagra utsäde, växtskyddsmedel, mineralgödsel och proteinfoder för att säkerställa att livsmedelsproduktionen kan fortsätta även under höjd beredskap och krig.
– Vi kommer att säkra 3 000 kilokalorier per person och dygn för civilbefolkning och svensk militär. Lagren är också dimensionerade för Natobehov och krigsflyktingar som kan komma till vårt land, säger Saranda Daka, beredskapshandläggare på Jordbruksverket.
Norra Sverige prioriteras
De första beredskapslagren etableras i norra Sverige, där myndigheten bedömer att sårbarheten är som störst.
Bakgrunden är att de fyra nordligaste länen i hög grad är beroende av transporter från södra Sverige för sin livsmedelsförsörjning. Samtidigt har regionen fått ökad strategisk betydelse genom Sveriges medlemskap i Nato.
– Norra Sverige är helt beroende av transporter från söder för sin livsmedelsförsörjning. Det räcker med fredstida kriser för att maten inte ska nå befolkningen där, säger Saranda Daka.
De lager som byggs upp ska dock betraktas som en nationell resurs och kunna användas där behovet är som störst.
Krav på säkerhet och kontinuitet
Lagringen sker genom privata företag som upphandlats av staten. Eftersom lagren utgör en del av totalförsvaret har säkerhetskraven varit omfattande.
Företagen har fått redovisa hur de arbetar med fysisk säkerhet, personalsäkerhet, informationssäkerhet och kontinuitetsplanering. Endast aktörer som bedömts uppfylla kraven har fått teckna avtal.
– Eftersom lagren ska användas vid krig är det viktigt att företagen kan hantera och leverera statens vara under omständigheter som kan råda i krig, säger Saranda Daka.
Jordbruksverket kommer dessutom att följa upp leverantörernas säkerhetsarbete löpande under avtalstiden.
Staten har byggt in skyddsmekanismer
Den nya modellen innebär att privata företag ansvarar för den praktiska lagringen och omsättningen av spannmålen. Samtidigt har staten byggt in skyddsmekanismer för att säkerställa tillgången till lagren även om en leverantör skulle drabbas av ekonomiska problem eller andra störningar.
Enligt Jordbruksverket innehåller avtalen krav som ska förhindra att statens egendom påverkas vid exempelvis konkurs eller exekutiva åtgärder mot leverantören.
Företagen måste dessutom genomföra återkommande riskanalyser och identifiera hot som kan påverka lagrens funktion, från sabotage och säkerhetsincidenter till förändringar i omvärldsläget.
Livsmedelsberedskap handlar om mer än lager
Trots satsningen beskriver Jordbruksverket beredskapslagren som en sista säkerhetsåtgärd snarare än den primära lösningen.
Myndigheten pekar på att Sveriges förmåga att försörja befolkningen i krig fortfarande är beroende av flera andra faktorer, bland annat drivmedel, transporter, arbetskraft, reservdelar och fungerande livsmedelsindustrier.
– Beredskapslagren är en sista åtgärd för att säkerställa att vi överlever och kan försvara Sverige vid ett krig, säger Saranda Daka.
Hon beskriver samtidigt etableringen som ett viktigt steg i uppbyggnaden av det civila försvaret.
– Vi har brutit ny mark genom vår lagringsmodell och våra avtal med företagen. Staten och näringen tar nu gemensamt ansvar för Sveriges livsmedelsberedskap och försvar.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
