Rekordutbud av YH-kurser – cybersäkerhet och beredskap växer när säkerhetsbranschen skriker efter kompetens

När Myndigheten för yrkeshögskolan nu presenterar vilka YH-kurser som får starta under 2026 och 2027 står det klart att kompetensförsörjning fortsatt är en av arbetsmarknadens mest akuta frågor. Totalt har över 400 kursansökningar beviljats, motsvarande omkring 28 550 nya studerandeplatser – varav cirka 14 000 redan med start i år.

Tillsammans med tidigare beslut omfattar nästa års utbud totalt omkring 29 550 studerandeplatser, vilket enligt myndigheten gör 2026 till det största året hittills för YH-kurser.

För säkerhetssektorn är beskedet särskilt intressant. Områden som cybersäkerhet, beredskap och AI pekas ut som tydliga tillväxtområden i kursutbudet – samtidigt som många företag inom säkerhetsområdet brottas med kompetensbrist.

Cybersäkerhet och beredskap prioriteras

Enligt MYH fortsätter arbetslivets förändrade behov att sätta tydliga avtryck i vilka kurser som beviljas. Bland de mest framträdande trenderna märks digitalisering, automation och artificiell intelligens – men också ett ökat fokus på säkerhet.

– Kursutbudet förändras snabbt och speglar förändringarna på arbetsmarknaden. Starka samhällstrender som digitalisering, AI och säkerhet sätter tydliga avtryck i yrkeshögskolans kursutbud, säger Maria Stolt, chef för enheten för analys och ansökan på MYH.

Samtidigt som antalet längre YH-program inom data och IT minskat något i tidigare ansökningsomgångar, går utvecklingen i motsatt riktning för kortare YH-kurser riktade till yrkesverksamma. Här ökar efterfrågan – inte minst inom AI-relaterade områden med tydliga kopplingar till informations- och cybersäkerhet.

För säkerhetsbranschen, där hotbilden förändras snabbt och kompetenskraven blir allt mer specialiserade, kan utvecklingen innebära bättre möjligheter till vidareutbildning och omställning för redan anställda.

Säkerhetstjänster får fler utbildningsvägar

I årets beslut beviljades totalt 17 kurser inom utbildningsområdet säkerhetstjänster. Därtill tillkommer ett stort antal utbildningar inom data/IT – totalt 63 beviljade kurser – där cybersäkerhet, AI och digital resiliens väntas utgöra centrala delar.

Det bredare utbildningsutbudet kan få betydelse för hela säkerhetskedjan, från säkerhetsföretag och SOC-verksamheter till offentlig sektor, kritisk infrastruktur och totalförsvarsrelaterade verksamheter.

Samtidigt betonar myndigheten att kurserna är framtagna för att snabbt möta arbetslivets förändrade kompetensbehov och stärka möjligheten till kontinuerlig kompetensutveckling.

– Kursutbudet utvecklas snabbt för att möta arbetslivets växande behov av kompetensutveckling och omställning. Vi ser också hur nya kompetensbehov växer fram inom flera områden, säger Maria Stolt.

Hård konkurrens om att få bedriva kurser

Intresset för att bedriva YH-kurser fortsätter samtidigt att öka kraftigt. I årets ansökningsomgång inkom nära 1 300 ansökningar – den högsta nivån hittills – vilket inneburit hård konkurrens mellan utbildningsanordnarna.

Enligt MYH bidrar konkurrensen till att stärka kvaliteten och säkerställa att kursutbudet är relevant för arbetsmarknadens behov.

Även bland studerande ökar efterfrågan. Tidigare i år rapporterade SCB att antalet personer som sökte till yrkeshögskolans kurser under förra året var det högsta hittills.

För säkerhetsbranschen kan det vara ett tecken på att fler yrkesverksamma söker specialistkompetens inom områden där rekryteringsutmaningarna länge varit stora – inte minst inom cybersäkerhet och beredskap.

Kortare utbildningar för yrkesverksamma

YH-kurser riktar sig främst till personer som redan är yrkesverksamma och behöver fylla på sin kompetens eller ställa om i arbetslivet. Kurserna omfattar upp till 99 YH-poäng, motsvarande cirka ett halvårs heltidsstudier, och genomförs ofta på distans eller deltid för att kunna kombineras med arbete.

Det gör utbildningsformen särskilt relevant för säkerhetsföretag som snabbt behöver höja kompetensen inom exempelvis cyberförsvar, riskhantering, AI och beredskap – utan att medarbetare behöver lämna arbetsmarknaden under längre perioder.