Regeringen vill förbättra villkoren för statligt utsänd personal och deras familjer. I propositionen Bättre förutsättningar att sända ut statlig personal föreslås flera lagändringar som ska stärka möjligheten för svenska myndigheter att rekrytera och stationera personal utomlands i ett allt mer komplext säkerhetsläge.
Bakgrunden är bland annat Sveriges Nato-medlemskap, ett ökat behov av internationell närvaro och växande krav på kompetens inom utrikes-, försvars- och säkerhetsrelaterade verksamheter.
I propositionen konstaterar regeringen att dagens regelverk skapat praktiska hinder för myndigheter som behöver rekrytera personer direkt till tjänster utomlands. Det gäller särskilt specialistroller där rätt kompetens är svår att hitta och där kandidater ofta redan arbetar internationellt.
Dagens regler har skapat problem
Förslagen innebär bland annat att direktutsänd personal från Regeringskansliet, Försvarsmakten och Sida – samt deras familjemedlemmar – ska omfattas av svensk offentlig hälso- och sjukvård och tandvård även om de inte längre anses bosatta i Sverige.
Regeringen pekar på att bristen på tillgång till svensk vård tidigare gjort att myndigheter i praktiken undvikit att direktanställa personal för utlandstjänstgöring. Det har enligt propositionen påverkat kompetensförsörjningen negativt och begränsat möjligheten att tillsätta strategiskt viktiga befattningar inom utrikes- och säkerhetspolitiken.
Samtidigt föreslås att vaccinationer för medföljande familjemedlemmar vid utlandstjänstgöring ska bli skattefria om vaccinationerna krävs på grund av vistelsen utomlands. Regeringen menar att dagens regler riskerat att skapa både praktiska problem och hälsorisker eftersom familjer annars kan välja att avstå vaccinationer av ekonomiska skäl.
I propositionen lyfts också ett bredare säkerhetsperspektiv kring internationell tjänstgöring. Regeringen konstaterar att svensk närvaro inom exempelvis EU, FN och Nato kräver att personal kan röra sig mellan svenska myndigheter och internationella organisationer utan att tappa tillgång till grundläggande trygghetssystem.
En tydlig signal
För arbetsgivare inom både offentlig sektor och säkerhetsnära verksamheter blir propositionen samtidigt en tydlig signal om att personalsäkerhet och omsorgsansvar får allt större strategisk betydelse.
I takt med att säkerhetsläget försämrats har frågor om tjänsteresor, internationell stationering och skydd av personal fått en tydligare koppling till totalförsvar, motståndskraft och kompetensförsörjning. Propositionen visar också hur frågor som vård, familjesituation och trygghet i ökande grad betraktas som en del av Sveriges samlade säkerhetsförmåga.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.