Personalsäkerhet i fokus: ”Det handlar ytterst om mötet mellan människor”

Personalsäkerhet har länge haft en undanskymd roll i svenska organisationer, men beskrivs nu som en snabbt växande strategisk fråga. Enligt Mattias Engström på Vergenta, och moderator under Personalsäkerhetsdagen, handlar förändringen om en förskjuten hotbild.

– Vi är ett ingenjörsland. Vi är bekväma med teknik, lås, larm och cybersäkerhet. Men vi är inte lika bekväma med att prata om människor, relationer och beteenden kopplat till säkerhet, säger han.

Samtidigt lyfter han fram att hot som infiltration, värvning och spionage återigen blivit aktuella.

– Det som kan låta gammaldags är i själva verket toppmodernt igen. Det är det nya gamla hotet.

Från rutin till reell riskhantering

Enligt Mattias Engström har förståelsen för hotbilden ökat, men många organisationer hanterar fortfarande personalsäkerhet som ett formellt ”måste” snarare än en faktisk skyddsåtgärd.

– Man kan inte längre se det som en ritual. Det är som en brandvarnare – man har den för att det faktiskt kan börja brinna, säger han.

Hotbilden beskrivs som mer diffus än tidigare, där påverkan kan ske i många olika former och i alla typer av verksamheter. Det innebär att organisationer i högre grad måste utgå från att hotet är reellt, även om de är svåra att identifiera.

Brist på struktur och tydligt ansvar

Trots utvecklingen saknar många organisationer fortfarande en tydlig struktur för personalsäkerhet. Frågan hanteras ofta utspritt mellan olika funktioner, utan ett tydligt ägarskap.

– Det flyter runt i organisationerna i dag. Vi har byggt upp starka funktioner inom bevakning och it- och cybersäkerhet, men personalsäkerheten har inte fått samma struktur eller prioritet, säger Mattias Engström.

I praktiken innebär det att ansvaret att utföra själva säkerhetsprövningen ofta hamnar på enskilda chefer, som saknar både utbildning och erfarenhet för uppgiften.

– Många linjechefer får det här som ett tilläggsuppdrag, och det finns en osäkerhet kring hur det ska hanteras.

Juridik och integritet i fokus

En central fråga inom personalsäkerhet är hur bakgrundskontroller ska genomföras utan att kränka individens integritet. Säkerhetsprövning består enligt säkerhetsskyddslagen av både bakgrundskontroll och en intervjudel, en så kallad Grundutredning, men det är i praktiken ofta oklart hur dessa ska balanseras.

Detta är också ett av huvudtemana under Personalsäkerhetsdagen, där de juridiska ramarna för kontroller och informationsinhämtning kommer att diskuteras.

– Det är där många organisationer famlar i dag. Vad får man göra, och hur gör man det på rätt sätt?

Gemensamma utmaningar för offentlig sektor och näringsliv

Offentliga aktörer har generellt längre erfarenhet av säkerhetsskyddsarbete, medan många företag i näringslivet befinner sig i ett tidigare skede.

– För näringslivet är det här fortfarande ett nytt område. Många är i en lärande fas och försöker förstå var man ska börja, säger Mattias Engström.

Samtidigt menar han att utmaningarna i grunden är desamma – oavsett sektor.

Behov av professionalisering

Enligt Mattias Engström krävs en tydlig professionalisering av personalsäkerhetsområdet. Det handlar inte bara om processer, utan om kompetens, utbildning och förmågan att hantera komplexa mänskliga situationer och livsöden.

– Det här är inget vem som helst kan göra. Det kräver utbildning och träning i att samtala, läsa människor och förstå drivkrafter, säger han.

Han menar att personalsäkerhet behöver få en tydligare status som egen profession, i nivå med andra säkerhetsdiscipliner.

”Kärnan är det mänskliga samtalet”

Om deltagarna på Personalsäkerhetsdagen ska ta med sig en sak, hoppas Mattias Engström att det är en ökad förståelse för vad säkerhetsprövning egentligen handlar om.

– Mycket fokus ligger på vad man får och inte får göra. Men kärnan är mötet mellan människor. Det är där vi verkligen kan förstå risker, säger han.

I ett samhälle där många interaktioner sker digitalt ser han det personliga samtalet som en underskattad, men avgörande, del av säkerhetsarbetet.

– Det är aldrig förbjudet att prata med varandra. Och det är just där personalsäkerheten börjar.