När ransomware slår till räcker det ofta inte med brandväggar, molnbackup eller avancerad detektion. Angripare som väl tagit sig in i systemen stannar ofta i månader, stjäl inloggningsuppgifter och slår systematiskt ut säkerhetskopior innan attacken utlöses. I det läget återstår en fråga som blivit allt mer central i säkerhetsbranschen: vad händer när alla digitala skydd misslyckas?
Under det senaste IT Press Tour-evenemanget i Aten presenterades ett antal europeiska startups som söker svaret i något betydligt mer handfast än mjukvara. En av dem är tyska Ewigbyte – ett nystartat deep-tech-bolag som vill lagra data bokstavligen inristad i glas.
Bolaget grundades 2025 och har sitt säte i München. Bakom satsningen står Steffen Klewitz, tidigare verksam inom närliggande lagringsteknik, tillsammans med medgrundaren Ina Dorothee von Haeften. Deras ambition är att skapa en alternativ arkivplattform för så kallad ”cold data” – information som sällan används men som måste bevaras intakt under mycket lång tid.
Till skillnad från traditionella lagringsmedier som hårddiskar och magnetband använder Ewigbyte laser för att etsa data direkt på glasytor. Informationen skrivs endast på ytan, på båda sidor av glasskivan, med ett öppet kodningsformat som kan liknas vid avancerade QR-strukturer. Resultatet är data som inte kan ändras, krypteras om eller raderas – helt enkelt eftersom den är fysiskt ingraverad.
– Det som är skrivet i glas går inte att manipulera. Det gör tekniken immun mot ransomware och andra attacker som bygger på att förändra eller förstöra data, säger Steffen Klewitz.
Glasets egenskaper ger också ett skydd mot fysiska hot. Materialet är tåligt mot värme, vatten, elektromagnetiska pulser och tidens nedbrytning. Enligt bolaget handlar det om en teoretisk livslängd på tiotusentals år – långt bortom vad dagens lagringstekniker klarar.
Till skillnad från andra experimentella arkivlösningar, exempelvis keramisk lagring, har Ewigbyte valt att prioritera åtkomsthastighet framför maximal lagringstäthet. Bolagets resonemang är att extrem densitet ofta kräver flera lager och därmed sämre prestanda och högre komplexitet.
Med dagens laserteknik kan varje glasskiva lagra cirka 10 gigabyte, men utvecklingen går snabbt. Nya laserlösningar väntas både öka kapaciteten och förbättra skriv- och läshastigheten, eftersom hela informationsmönstret kan skrivas i ett enda laserskott.
Bolaget utvecklar även egen hårdvara baserad på kommersiella laserablationmaskiner, kompletterade med egenutvecklad optik. Slutmålet är ett modulärt system i rack-format som hanterar patroner med hundratals glasskivor. På sikt ska varje lagringsmodul kunna rymma petabytes av arkivdata.
Ewigbytes lösning ska erbjudas som en tjänst, där specialiserade datacenter för arkivdata byggs upp på flera platser globalt. Lagringen är passiv – inga diskar som snurrar, ingen kylning, ingen kontinuerlig energiförbrukning – vilket både minskar driftskostnader och attackyta.
Argumentet riktar sig direkt till säkerhetsansvariga som ifrågasätter dagens beroende av moln och nätverksanslutna backuper. Enligt siffror från säkerhetsbranschen stoppas endast en minoritet av ransomwareattackerna vid gränsen, och i många fall är även säkerhetskopior komprometterade när attacken väl upptäcks.
I det perspektivet blir fysisk isolering och oföränderlighet ett alternativt säkerhetslager – inte för all data, men för den information som är kritisk för återstart efter en incident.
En annan aspekt som Ewigbyte lyfter är leverantörsoberoende. Eftersom kodningen är publik ska data kunna läsas även om bolaget försvinner eller tekniken inte längre stöds kommersiellt – i teorin räcker optisk utrustning för att tolka innehållet.
Samtidigt positionerar sig bolaget tydligt som ett europeiskt alternativ. Med bas i Tyskland och utan beroende av amerikanska molnplattformar vill Ewigbyte svara mot ökade krav på digital suveränitet och farhågor kring lagstiftning som US Cloud Act.
Ewigbyte befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Bolaget söker pre-seed-finansiering och räknar inte med ett färdigt MVP förrän tidigast 2026. Tekniken måste också bevisa sin skalbarhet i en bransch där magnetband och diskbaserad arkivering är djupt etablerade.
Samtidigt speglar satsningen en tydlig förskjutning inom säkerhetsområdet. När mjukvarubaserade skydd inte längre räcker, söker allt fler aktörer lösningar som bygger på fysisk separation, oföränderlighet och långsiktig robusthet.
I en tid där cyberhoten blir allt mer sofistikerade kan framtidens datasäkerhet paradoxalt nog komma att bli allt mer analog – och bokstavligen graverad i sten, eller i det här fallet: glas.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
