Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder – men bland de minst förberedda när hoten blir verklighet. För få svenska företag har byggt upp den cyberresiliens som krävs. Fem avgörande egenskaper skiljer de resilienta från de sårbara, skriver Jonas Hasselberg, vd och koncernchef för Omegapoint.
Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den senaste tiden har Sverige satts i digital gungning. Upprepade cyberattacker har slagit ut SVT:s nyhetsflöde och lett till störningar på andra håll i det digitala samhället. Statsministern var snabb med att kommentera att Sverige är under attack och att hotbilden mot våra mest grundläggande samhällsfunktioner är allvarlig. Den hotbild som tidigare betraktats som exceptionell har blivit vardag för många verksamheter. I den senaste utgåvan av Svenskt Säkerhetsindex uppger hela 79 procent av beslutsfattare i samhällsviktig verksamhet att hotbilden mot Sverige är allvarlig eller mycket allvarlig. Samtidigt ser vi ett ökande gap mellan verksamheters sårbarhet och deras faktiska säkerhetsförmåga. Den digitala verkligheten springer ifrån många.
Det är inte längre frågan om ett angrepp sker – utan när – och hur väl organisationen står rustad att återhämta sig. Svaret stavas cyberresiliens: förmågan att snabbt återgå till normal drift efter en digital störning. Ändå visar en global kartläggning av 1 500 organisationer i 14 länder att endast sju procent nått dit. Det är en siffra som borde oroa både beslutsfattare och företagsledare i Sverige, ett land som är ett av världens mest digitaliserade, men där cybersäkerheten halkat efter ambitionerna.
En välfungerande säkerhetsstrategi är inte ett hinder för innovation – tvärtom.
Cyberresiliens uppstår inte av sig självt. Den kräver strategiska beslut, investeringar och ett kulturbygge där säkerhet inte betraktas som teknik, utan som ett fundament för verksamhetens långsiktiga överlevnad och konkurrenskraft. Därför har vi identifierat fem avgörande egenskaper som kännetecknar cyberresilienta företag – lärdomar som även svenska verksamheter bör ta till sig:
I resilienta organisationer har ledningen förstått att cybersäkerhet inte är en IT-fråga – det är en affärskritisk fråga. Cybersäkerhetsarbetet är fullt förankrat i bolagets affärsmål med ett strategiskt angreppssätt snarare än reaktivt.
Medan många företag fortfarande försöker mota traditionella nätfiskeattacker, har resilienta aktörer redan rustat sig mot så kallade smishing, quishing, intrång i mjukvaruförsörjningskedjor och AI-drivna hot. De investerar i incidenthantering, hotanalys, Zero-Trust-arkitektur och maskininlärning för mönsterigenkänning, i förebyggande syfte.
Resilienta aktörer vet att AI har en dubbelriktad kraft. De förlitar sig inte enbart på traditionella skydd utan utnyttjar AI aktivt i sina egna cyberskydd. De kombinerar mänsklig expertis med maskinell analys för att snabbt identifiera avvikelser, förutse attacker och agera innan skadan är skedd.
Cyberresilienta företag har en kultur där varje medarbetare, från reception till styrelserum, förstår sin roll i säkerhetsarbetet. Rapportering av incidenter uppmuntras, utbildning är regelbunden samt att ledningar tar ansvar för att driva förändringen.
En välfungerande säkerhetsstrategi är inte ett hinder för innovation – tvärtom. De mest resilienta företagen är också de mest innovationsdrivna. De vågar lansera nya digitala tjänster, gå in i osäkra marknader och ta teknologiska språng eftersom de vet att deras digitala ryggrad håller.
Det finns inga genvägar till cyberresiliens. Allt fler svenska beslutsfattare inser att digitala risker inte längre kan hanteras med punktinsatser eller brandkårsutryckningar. Vi kan se att mognaden ökar men också insikten om bristerna.
För att möta framtidens hot räcker det inte med hög digitalisering. Vi måste bygga säkerhet med samma systematik som vi bygger verksamheter. Den kräver investeringar, förankring och ett ledarskap som tydligt prioriterar motståndskraft genom hela organisationen.
Det är ingen överdrift att säga att cyberresiliens har blivit en fråga om nationell konkurrenskraft. I ett läge där cyberangrepp kan slå ut elnät, vårdinfrastruktur eller tillverkningskedjor, är motståndskraft ett fundament för både ekonomi och demokrati.
Jonas Hasselberg
vd och koncernchef
Omegapoint
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
