Under lång tid betraktades livsmedelsförsörjning främst som en fråga för jordbruket, handeln och konsumenterna. I dag vet vi bättre. Mat är inte bara en vardagsfråga. Mat är säkerhetspolitik. Mat är beredskap. Mat är totalförsvar.
Det är därför välkommet att Jordbruksverket nu bygger upp nationella beredskapslager av spannmål som ska kunna försörja både civilbefolkningen och Försvarsmakten under en längre kris eller ett krig. Att Sverige återigen bygger lager av livsmedel är ett viktigt steg i återuppbyggnaden av det civila försvaret.
Men livsmedelsberedskap handlar om betydligt mer än lager.
I detta nummer av I Fokus granskar Aktuell Säkerhet en fråga som länge hamnat i skuggan av debatten om försvarsförmåga, cybersäkerhet och energiförsörjning: Hur säkerställer vi att det finns mat på bordet när samhället utsätts för allvarliga påfrestningar?
Svaren visar att utmaningarna är större än många kanske tror.
Sverige producerar stora mängder livsmedel, men är samtidigt beroende av importerade insatsvaror som gödsel, drivmedel och växtskyddsmedel. Våra moderna livsmedelskedjor bygger på fungerande transporter, elförsörjning och digitala system. Ett cyberangrepp mot logistiksystem, en störning i GPS-signaler eller ett längre elavbrott kan snabbt få konsekvenser långt utanför den sektor som först drabbas.
Det är en påminnelse om att livsmedelsberedskap inte kan byggas i stuprör.
När Livsmedelsverket varnar för beroendet av importerade insatsvaror, när LRF pekar på att lönsamma lantbruk är en förutsättning för beredskap och när Jordbruksverket bygger lager för krigstid beskriver de egentligen samma sak: motståndskraft.
Det civila försvaret är bara så starkt som dess svagaste länk. Och livsmedelsförsörjningen är ett område där många länkar fortfarande behöver stärkas.
Det gäller inte minst den digitala dimensionen. Moderna jordbruk, livsmedelsindustrier och distributionskedjor är i dag beroende av uppkopplade system. Digitaliseringen har gjort verksamheterna effektivare, men också skapat nya sårbarheter. Livsmedelsberedskap handlar därför inte längre bara om åkrar, lager och transporter. Den handlar också om cybersäkerhet, kontinuitetsplanering och förmågan att hantera störningar i kritisk infrastruktur.
Det är också värt att påminna om att totalförsvaret inte kan byggas enbart av staten. De lager som nu etableras bygger på samarbete mellan myndigheter och privata företag. Sveriges livsmedelsproduktion sker i privata företag. Distributionen sker i privata företag. Stora delar av den infrastruktur som krävs för att maten ska nå fram ägs och drivs av privata aktörer.
Därför måste beredskap och lönsamhet gå hand i hand.
För utan företag som kan investera, utvecklas och växa i fredstid finns det ingen kapacitet att luta sig mot när krisen eller kriget kommer.
Under de senaste åren har Sverige tagit flera viktiga steg för att stärka totalförsvaret. Nu börjar även livsmedelsberedskapen få den uppmärksamhet den förtjänar. Det är nödvändigt.
För i slutändan handlar försvarsförmåga inte bara om soldater, stridsflyg och ammunition. Ett land som inte kan försörja sin befolkning med mat kommer heller inte att kunna försvara sig särskilt länge.
Mat är inte bara en del av totalförsvaret.
Mat är en förutsättning för det.
Linda Kante, chefredaktör
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
