I ett inslag i programmet Medierna (P1) den 31 januari 2015 presenterades en rad felaktiga sakuppgifter samt värderande och starkt kritiska ställningstaganden från Sveriges Radios programledare med anledning av en rapport från Stiftelsen Tryggare Sverige om brottsförebyggande arbete mot klotter. – I inslaget sägs bland annat att Tryggare Sverige manipulerat svarsalternativen för att få fram en vinklad bild och […]
Jenny Persson
Uppdaterad: 24 februari 2015Publicerad: 24 februari 2015
Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige.
I ett inslag i programmet Medierna (P1) den 31 januari 2015 presenterades en rad felaktiga sakuppgifter samt värderande och starkt kritiska ställningstaganden från Sveriges Radios programledare med anledning av en rapport från Stiftelsen Tryggare Sverige om brottsförebyggande arbete mot klotter.
– I inslaget sägs bland annat att Tryggare Sverige manipulerat svarsalternativen för att få fram en vinklad bild och ”att vi slagit något slags rekord i manipulering av svarsalternativen”. Nu backar Medierna från dessa allvarliga anklagelser och säger i ett uttalande i söndagens program att man beklagar vissa formuleringar, till exempel beträffande en fråga som skulle kunna tolkas som en antydan till att Tryggare Sverige hade en avsikt att manipulera svarsalternativen, skriver Tryggare Sverige i ett pressmeddelande.
En rad faktafel
Fortfarande kvarstår dock att inslaget bygger på en rad faktafel samt ensidiga ställningstaganden och värdeomdömen från programledarens sida, enligt Tryggare Sverige. Därför anmäler man nu Medierna till Granskningsnämnden för radio och för den skada inslaget orsakat stiftelsen.
Under åren har Stiftelsen Tryggare Sverige presenterat en rad kartläggningar av frågor som rör bland annat dödligt våld, brott i nära relationer, kontaktförbud, polisiära hot- och riskbedömningar, barnmisshandel, våld i offentlig miljö och bostadsinbrott.
För ett par veckor sedan presenterade man en ny rapport med fokus på brottsförebyggande åtgärder mot klotter och vilka erfarenheter som kan dras av införandet av så kallade lagliga graffittiväggar. Resultaten visade att många kommuner har lagliga graffitiväggar eller diskuterar att införa sådana, inte sällan med motiveringen att detta är en åtgärd som minskar klotter i kommunen. Något starkt stöd för detta gick dock inte att finna i litteraturstudien. Utifrån litteraturstudien och nyckelpersonsintervjuerna kunde också konstateras att det fanns en del erfarenheter som tyder på att klotter i vissa fall tvärtom tenderar att öka i anslutning till lagliga graffitiväggar.
Även om kunskapsläget fortfarande får betraktas som osäkert ansåg man att det fanns ett allmänintresse av att gå ut med dessa resultat, inte minst mot bakgrund av att många kommuner haft uppfattningen att lagliga väggar är en metod som förebygger klotter. I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 sägs att Stiftelsen Tryggare Sverige manipulerat svarsalternativen för att få fram en vinklad bild och ”att vi slagit något slags rekord i manipulering av svarsalternativen”.
– Det är bra att man nu backar och tar tillbaka ogrundade anklagelser, men fortfarande kvarstår att inslaget bygger på en rad felaktigheter. Genom att publicera rena faktafel och systematiskt utelämna relevanta fakta som talar emot den tes man driver, gör sig programmet Medierna skyldiga till precis det som de i sitt inslag anklagar oss för; nämligen att presentera en vinklad bild av verkligheten, säger juristen och före detta polischefen Karl-Åke Pettersson (Stiftelsen Tryggare Sverige).
Det mest allvarliga är dock att Medierna genom att presentera direkta felaktigheter och starkt vinklade inslag har fått flera redaktioner att backa från sin rapportering om att kommuner inför lagliga grafittiväggar som ett brottsförebyggande verktyg trots att det saknas starkt stöd för detta påstående.
– I inslaget kritiserar Medierna exempelvis Sveriges Radio P4 Jönköping för att inte ha läst vår rapport innan publicering. Till vår förvåning förefaller det som att Medierna gjort motsvarande misstag och inte ens tagit del av det frågeformulär där de frågor som man kritiserar finns, säger generalsekreteraren Magnus Lindgren (Stiftelsen Tryggare Sverige).
ANNONS
Jenny Persson
Dela artikeln
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
Manage Consent
To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
Functional Always active
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistics
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marketing
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.