Sveriges arbete i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 bidrog bland annat till att fredsprocessen i Jemen kom igång och att frågor som rör kvinnor, fred och säkerhet lyftes. Men det största bidraget är den utveckling av nationell säkerhetspolitisk kompetens som uppdraget medfört. Det visar den utvärdering som genomförts av Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Professor Kjell Engelbrekt har på uppdrag av utbildningsdepartementet utvärderat Sveriges roll i FN:s säkerhetsråd under åren 2017-2018. Fokus ligger på värdet och konsekvenserna av att under en tvåårsperiod delta i FN:s säkerhetsråd.

Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här

– Jag har bland annat tittat på vad som rättfärdigar en återkommande satsning på medlemskap i säkerhetsrådet. Står arbetsinsatsen i proportion till det man eventuellt kan åstadkomma, och vilka mervärden uppnåddes i så fall av medlemskapet 2017-2018, säger Kjell Engelbrekt.

När det gäller så kallade geografiska frågor, som handlar om aktiv problemlösning i ärenden som säkerhetsrådet hanterar, har det svenska medlemskapet gjort avtryck i framför allt tre frågor.

– För det första så arbetade man väldigt hårt, tillsammans med flera partners, för att få tillträde till vissa delar av Syrien som under den här tiden var avskurna. I området fanns 10 000-tals flyktingar som tack vare det här arbetet fick tillgång till förnödenheter och mediciner.

Ett annat bidrag var fredsprocessen i Jemen, där Sverige fick igång arbetet.

– Innan Sverige kom in i bilden fanns det ingen pågående fredsprocess. Den är inte på något sätt fullgången, men Sverige fick liv i processen, säger Kjell Engelbrekt.

Ett tredje exempel där Sverige bidragit till att flytta fram positionerna var det årliga toppmötet mellan FN och Afrikanska unionen (AU).

– Det toppmöte Sverige skötte var det mest lyckade under de senaste åren och ledde fram till en kommuniké som markerade framsteg i relationerna mellan AU och FN, säger Kjell Engelbrekt.

Läs mer och ladda ner rapporten här.